Sida 78
Ogham ...
Oggionno, nära Milano, död i sistnämnda stad enligt vanligt antagande omkr. 1530, enligt sista katalogen öfver museet i Brera 1540, var lärjunge af Lionardo da Vinci och verksam i Milano, men för öfrigt äro hans lefnadsförhållanden obekanta. De enda obestridliga fakta rörande hans verksamhet bestå i 2 med hans namn signerade stora målningar, den ena i Brera i Milano, som föreställer Ärkeänglarna såsom Lucifers besegrare, den andra i en enskild samling i Milano, som framställer Madonnan. Dessutom har han enligt Vasari målat 5 fresker i kyrkan S. Maria della Pace (nu borttagna från väggen och förvarade i Brera). De förnämsta bland dem äro Marias himmelsfärd och Bröllopet i Kana. Norr om Alperna finnas af honom i Hampton court Johannes och Jesus som barn kyssande hvarandra samt i Berlin en Madonna med helgon och ett honom af Lermolief (Morelli) tillskrifvet Porträtt af en man (måladt på ek och förut kalladt Mazzuola). De flesta äldre kopior af Lionardos nattvard tillskrifvas vanligen O. C. R. N.
Ogham. Se Ogam.
Ogier le danois [åsjie lö danåa]. Se Holger danske.
Oginski, två polska furstar, som gjort sig förtjenta om den polska nationalmusiken. 1) Michal Kazimirz, storhetman af Litaven, f. 1731, d. 1803, kämpade 1771 mot ryssarna och måste gå i landsflykt, men återkom 1776 och påbörjade på egen bekostnad Oginskiska kanalen mellan Njemens biflod Sjara och Pripets biflod Jazolda. Han underhöll en orkester och säges hafva uppfunnit pedaler för harpan. -- 2) Michal Kleofas, den förres brorson, storskattmästare af Litaven, f. 1765, d. 1833, kämpade med Kosciuszko 1794 och måste fly, men återvände 1802 samt lefde sedermera tidtals i Frankrike och Italien. Han blef berömd företrädesvis genom sina polonäser. Han utgaf äfven Mémoires sur la Pologne et les polonais depuis 1788--1815 (1826). A. L.
Ogive [åsjiv], Fr. (äldre Fr. augive, möjligen af Lat. augere, öka), byggnadsk. Croix d'augives kallades i medeltidens franska byggnadskonst det kors, som bildas, der tvänne diagonalbågar i ett korshvalf skära hvarandra. Som denna hvalfkonstruktion, med särskildt slagna diagonalbågar, är samtidig med spetsbågens framträdande, har ordet ogive efter hand antagit betydelse af spetsbågsform, spetsbåge (äfven säges arc ogive) och användes nu ensamt i denna betydelse. -- Style ogival (architecture ogivale) är den sedvanliga franska benämningen på den gotiska byggnadsstilen l. spetsbågsstilen. Upk.
Oglethorpe [å'gölthörp], James Edward, engelsk general, filantrop, f. 1696, d. 1785. Se Nord-Amerikas Förenta stater, sp. 1242.
Oglio [åljå], Lat. Ollius, biflod till Po i norra Italien, upprinner på Monte Gavio nära Tyrolens gräns och Addas källor, flyter genom den 74 km. långa Val Camonica, derefter igenom Lago di Iseo och sedermera, i sydöstlig riktning, genom den lombardiska slätten samt förenar sig med Po vid Scorzarolo. Längd omkr. 220 km. Bifloder: fr. v. Mella (81 km.) och Chiese (140 km.). Den sistnämnda upprinner s. ö. om Monte Adamello på gränsen mot Tyrolen, flyter genom Val Bona och Val Sabbia samt bildar Idrosjön (69 qvkm.).
Ognon. Se Oignon.
Ogonovskij, Omelian (Emil), rutenisk filolog, f. 1833, professor i ryska (d. v. s. lillryska eller ruteniska) språket och literaturen vid universitetet i Lemberg och president i sällskapet »Prosvita», har författat bl. a. en kommentar till sången om Igors härfärd (1876), en populär biografi öfver Sjevtjenko (s. å.) och Studien auf dem gebiete der ruthenischen sprache (1880). Lll.
Ogove (Ogowe; Fr. Ogôoué), flod i Vest-Afrika, upprinner enligt Savorgnan de Brazza, som uppgifver sig 1882 hafva nått källorna, på en sandig, nästan trädlös platå, som bildar vattenskilnaden mellan dess och Kongos område, flyter i nordvestlig riktning genom de olika kedjorna i Sierra Complida, hvarunder den bildar flere forsar och mottager flere bifloder, hvilka äro endast delvis kända, samt vänder sig, sedan den fr. h. i närheten af eqvatorn mottagit Ivindo, mot vester och längre ned mot s. ö. Sedan den från v. mottagit sitt största tillflöde, Ngunie, blir den mycket bred och örik samt utsänder flere armar, af hvilka en nordlig sammanhänger med sjön Asingo och ett par i s. med sjöarna Jonanga och Anenge. Den nordligaste grenen af deltat, Nasaretfloden, som faller ut i Nasaretviken n. om Kap Lopez, har under den torraste perioden af året ett djup af 6--9 m. och ett äfven vid flodtid drickbart vatten. Den sydligaste faller ut i den stora lagunen Nkomi, som genom Rio Fernão Vaz sammanhänger med Atlanten. Deltats stora utsträckning (omkr. 120 km. i n. och s.) samt den ofantliga vattenmassan (beroende på att flodområdet ligger inom det tropiska regnbältet) gåfvo anledning till den tron att floden var en bifurkation af Kongo eller en af kontinentens hufvudfloder. Den förra åsigten måste öfvergifvas, då man fann, att de båda floderna ej hade sin stigning samtidigt (O. stiger i Mars och April samt för andra gången i Okt. och Nov.); men så sent som 1876 förfäktade Czerny O:s identitet med Schweinfurths Uelle (sannolikt Aruvimi, en af Kongos bifloder, som har sina källor ej långt från Albert Njansa). Flodens mynningsområde togs 1873 i besittning af fransmännen, och Compiègne och Marche foro 1874 uppför floden nästan till 13° ö. lgd. Sedan 1876 undersökte Savorgnan de Brazza på flere resor flodens öfre lopp och tog samtidigt dess område i besittning för Frankrike (Franska Kongo-området). Flere europeiska faktorier utföra derifrån i synnerhet kautsjuk.
Ogräs kallar man hvarje växt, som utan menniskans åtgärd och mot hennes vilja innästlar sig å odlade eller på annat sätt under hennes vård lagda platser och områden, såsom åkerfält, trädgårdsland, blomsterrabatter, trädgårdsgångar samt gator och torg etc. Dessa ogräsväxter äro af mångahanda art, vanligen med oansenliga blommor och för öfrigt utan tilldragande
Källa: Project Runeberg ·
