Sida 77
Offer ...
Ofvansjö, socken i Gefleborgs län, Gestriklands Vestra tingslag. Areal 44,716 har. 6,221 innev. (1886). O. utgör ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Upsala stift, Gestriklands kontrakt.
Ofvanskog (stundom äfven Nordanskog) benämnas i de gamla svenska landskapslagarna de norr om de stora skogstrakter, som skilja Mälarens och Nyköpingsåns vattensystem från Vänerns och Vetterns, belägna, af svear bebodda bygderna, i motsats till det söder om dessa skogstrakter liggande, af götar bebodda landet: Utanskog l., stundom, Sunnanskog.
Ofvanåker, socken (äfven omfattande Öjungs kapell) i Gefleborgs län, Södra Helsinglands domsagas Vestra tingslag. Areal 82,533 har. 3,543 innev. (1886). O. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Helsinglands Vestra nedre kontrakt.
Ogam (se Gaeliska språket, sp. 768), benämning på ett svårtydt skriftsystem, som nyttjades af forn-irerna och andra keltiska folkstammar. Hvarken dess härkomst eller betydelsen af namnet har blifvit tillfredsställande utredd. Ogam-tecknen utgöras helt enkelt af längre och kortare streck, som äro ställda lodrätt eller snedt på ömse sidor om en rät linie. Sjelfva alfabetet heter bethluisnin (af de två första bokstäfverna: b, som kallas beith, björk, och l, som kallas luis, rönn). Icke mindre än omkr. 80 olika former af ogam-alfabetet förekomma. Den vanligaste är följande:
Konsonanter:
Vokaler och diftonger:
Ogam har återfunnits inristadt på stenvårdar och metall samt skrifvet på pergament. Inskrifterna börja nederst och läsas uppåt i rader från venster till höger; när man hunnit så högt man kommer, händer det att skriften fortsättes nedåt på andra sidan eller i en vinkel. Bokstäfverna fortgå utan någon begränsning emellan de särskilda orden, hvilket försvårar tolkningen. Bevisligen var ogam i bruk från 5:te årh. och ända in i det 10:de. Ovisst är huruvida dess ursprung är äldre än kristendomens införande på Irland (i midten af 400-talet). Å många af de nämnda stenmonumenten vittnar ett inhugget kors om deras kristna ursprung. De äro ofta resta å kristna kyrkogårdar och bära då vanligen endast ett namn (såsom man antager, namnet på någon skald) jämte bifogadt patronymikon. Namnen äro gerna latiniserade. Det är nästan uteslutande i sydvestra Irland (i södra Munster), som stenvårdar med ogam anträffats. I norra Irland lär skriften hafva ristats å träribbor. Från Skotland och Wales har föga af densamma kunnat uppvisas, från England endast 1 minnesmärke. Tecknen ega onekligen en viss likhet med runor, och i ett iriskt manuskript påstås t. o. m., att de kommit öfver från Skandinavien:
»Hit fördes, på skidan af Lochlans konungs svärd, Ogam tvärs öfver hafvet. Hans egen hand det ristat.»
Ogden, stad i nord-amerikanska territoriet Utah, 60 km. n. om Salt Lake City, vid Weber, ett tillflöde till Stora Saltsjön. 6,069 innev. (1880). O. är en af de vigtigaste jernvägsknutarna i vestra delarna af unionen, i det att der mötas Union Pacific-, Central Pacific- och Utah central-jernvägen äfvensom en jernvägslinie, som förenar dessa med Northern Pacific-jernvägen.
Ogdensburgh, stad och importhamn i nord-amerikanska staten New York, vid S:t Lawrence floden och flere jernvägslinier. 10,341 innev. (1880). Stor handel med trävaror och mjöl, Ångfärjor förena O. med Prescott på canadiska sidan af floden. Sedan 1872 residerar der en katolsk biskop.
Ogenomskinlighet (opacitet), fys., är den egenskapen hos vissa kroppar att icke genomsläppa ljuset, utan absorbera detsamma. Absorptionen är dock i allmänhet icke lika stor för olika färger; ej häller är någon kropp absolut ogenomskinlig, utan genomsläpper alltid något ljus, så framt man gifver kroppen formen af en tillräckligt tunn skifva. Äfven metaller, såsom silfver och platina, äro i tunna lameller genomskinliga. Se vidare Diafan och Absorption 3. -- Man talar äfven om ogenomskinlighet för värme, hvarmed menas egenskapen att icke genomsläppa det strålande värmet. Kroppar, som hafva denna egenskap, sägas vara adiatermana eller atermana. Se Absorption 4. R. R.
Ogenomtränglighet, fys., är en af de tvänne väsentliga egenskaper, som tillkomma all materia, och består deri att en materiel partikel icke kan intaga ett rum, som en annan samtidigt upptager. (Materiens andra grundegenskap är dess utsträckning.) Skenbart kunna visserligen tvänne kroppar genomtränga hvarandra, såsom t. ex. när tvänne vätskor eller gaser blanda sig med hvarandra, när en gas absorberas i en vätska o. s. v. Men detta strider ingalunda mot materiens allmänna ogenomtränglighet, utan beror deraf att den volym, som kroppen synes upptaga, i verkligheten icke är helt och hållet uppfylld af kroppens materia, utan innehåller en ofantlig mängd mellanrum (porer) mellan de smådelar (molekyler, atomer), af hvilka kroppen består. Ogenomträngligheten tillkommer således egentligen ej kropparna, utan deras minsta delar, atomerna. Den moderna fysiken tager ogenomträngligheten till utgångspunkt eller förutsätter densamma vid förklaringen af alla fysikaliska företeelser. R. R.
Oggersheim [-hajm], stad i bajerska regeringsområdet Pfalz, vid jernvägen mellan Ludwigshafen och Worms. 3,789 innev. (1880). Stort bomullsspinneri jämte väfveri.
Oggionno [åddsjannå], Marco d' (äfven Oggione, Uggione och Ugione), italiensk målare af den milanesiska skolan, f. omkr. 1470 i
Källa: Project Runeberg ·
