Sida 678
Pizarro ...
kunde han bilda en ministèr; uppror utbröto i de stora städerna, och redan d. 18 Juli s. å. lemnade P. sin plats. Sedan dess har han lefvat skild från det politiska arbetet, men i utgifna skrifter försvarat sin politik året 1873.
Pizarro, Francisco, Perús eröfrare, föddes i Truxillo i spanska landskapet Estremadura omkr. år 1471 och var naturlig son till en infanteriöfverste Gonzalo Pizarro. Om hans ungdom vet man knappt mer, än att hans uppfostran blef försummad. Straxt efter upptäckten af Amerika begaf han sig dit, men om hans öden der vet man ingenting förr än 1510, då han tog del i en expedition från Hispaniola till Urabå i Darien under Alonzo de Ojeda. Sedermera åtföljde han Balboa på tåget öfver Isthmus. Under Balboas efterträdare Pedrarias erhöll han ett »repartimento» (andel, område) och sysslade med boskapsskötsel vid Panama, der han 1522 förenade sig med presten Hernando de Luque och soldaten Diego Almagro för att utforska och eröfra landen vid söderhafskusten. En expedition långs kusten af Nya Granada i Nov. 1524 hade inga följder, men förskaffade flere bekräftelser på de rykten, som förut gått om tillvaron af ett stort och mäktigt rike längre söderut. Den 10 Mars 1526 förnyade P., Almagro och Luque sin öfverenskommel se att eröfra och dela sins emellan detta ännu oupptäckta rike, hvarefter P. och Almagro seglade med en styrka af 160 man från Panamá. Deras styrka var för liten att kunna uträtta något, men P. kom så långt som till Tumbez i Perú (Guayaquil-viken) och erhöll bestämda underrättelser om peruanska riket. För att utverka spanske konungens egen hjelp till företaget afseglade P. från Panama till Spanien på våren 1528 och återkom med den d. 26 Juli 1529 daterade »kapitulation», i hvilken P. utnämndes till guvernör och generalkapten öfver provinsen »Nya Kastilien» på en sträcka af 200 mil långs den nyupptäckta kusten och bekläddes med en vicekonungs hela myndighet och alla prerogativ. I Jan. 1531 lemnade P. Panama med 3 fartyg, 180 man och 27 hästar. Han landsteg vid Tumbez, grundlade i Maj 1532 den första spanska kolonien vid San Miguel de Piura och intågade i Cajamarca d. 15 Nov. s. å. Två bröder, Huascar och Atahualpa, regerade vid denna tid i Perú. Då Atahualpa, som bedt om P:s hjelp mot brodern, vid ett samtal tillbakavisade den honom föreslagna obetingade underkastelsen, störtade spaniorerna öfver honom och den honom omgifvande 30,000 man starka hären samt utbredde genom sina eldhandvapen och hästar sådan förskräckelse, att de drefvo peruanerna på flykten och togo inka till fånge. P. utpressade af denne en omätlig lösepenning, men afrättade honom dock och bemäktigade sig så mycket lättare det herrelösa landet, som Almagro under tiden infunnit sig med 150 mans förstärkning. Ytterligare förstärkt, trängde P. 1533 med 500 man fram mot söder, eröfrade den stora och rika staden Cuzco och sysselsatte sig med sitt stathallareskaps inre ordnande, hvarvid han ådagalade mycken klokhet. 1535 lade han grunden till den nya hufvudstaden Ciudad de los xeyes, sedermera kallad Lima. P:s grymhet framkallade en uppresning bland infödingarna. Han blef innesluten i sin nya stad, och hans tre bröder inneslötos i Cuzco, der en af dem omkom under belägringen. Under tiden kom Almagro, som råkat i oenighet med P., tillbaka från ett eröfringståg till Chile, slog peruanerna, eröfrade Cuzco och gjorde P:s båda bröder till fångar. P. hade emellertid med framgång försvarat sig i Lima. Till staden Cuzcos undsättning, som han ännu trodde vara belägrad af peruanerna, afsände han Alvarado med en styrka, men denne blef likaledes slagen af Almagro. Dock lyckades P. befria sina bröder ur fångenskapen, hvarpå han afsände dem med 700 man mot Cuzco. De besegrade i April 1538 Almagro vid Salinas icke långt från Cuzco. Almagro blef tillfångatagen och afrättad. Men P. sjelf föll d. 26 Juni 1541 jämte sin styfbroder Alcantara för Almagros anhängare. P. var en man af oöfverträfflig tapperhet, stor fältherretalang, klokhet och uthållighet, men fläckade sitt namn genom trolöshet, roflystnad och grymhet. -- P:s broder Gonzalo blef 1544 ståthållare i Perú, men afrättades 1548 såsom upprorsmakare. A. B. B.
Pizzicato, Ital., musikt., strängens knäppning med fingret, användes på stråkinstrument till omvexling med stråkspelningen. A. L.
Pizzighettone, stad och liten fästning uti italienska prov. Cremona, vid Adda och jernvägen Brescia--Cremona--Pavia. Omkr. 1,100-innev. Efter nederlaget vid Certosa di Pavia hölls konung Frans I af Frankrike en tid fången i citadellet.
Pizzo, hamnstad uti italienska prov. Catanzaro, vid Eufemia-viken. Omkr. 8,000 innev. Tonfiskfångst och korallfiske. Invid staden ligga ruinerna af det gamla slott, der Joakim Murat d. 13 Okt. 1815 vardt skjuten. Han ligger begrafven i stadens kyrka.
Pjatigorsk, stad i ryska guvern. Stavropol i Kaukasus, 37 km. s. v. om Georgievsk, vid en biflod till Kuma och foten af berggruppen Besjtau. Omkr. 14,000 innev. P. är företrädesvis märkligt genom sina många på svafvelkalcium och svafvelnatrium rika mineralkällor (15 till antalet af 27--46° C.). Omkr. 15 km. v. om staden ligga Essentuki, med 27 alkaliska källor af 11--16° C., och Shelesnovodsk, med 20 jernkällor af 16-- 44° C., samt 37 km. mot s. v. byn Kislovodsk, med en surbrunn af 14° C.
Pjerrå. Se Pierrot.
Pjes (Fr. pièce, egentl. stycke, del, bit), »fältstycke», kanon; figur i schackspelet; teaterstycke, skådespel; konstnärligt arbetad möbel eller annan större husgerådssak.
Pjetteryd, socken i Kronobergs lan, Sunnerbo härad. Areal 14,842 har. 2,415 innev. (1887). P. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift, Sunnerbo kontrakt.
Pjön, en af svenska fiskare i vissa trakter bruklig benämning på ungar af mört och andra fiskarter, hvilka de begagna såsom agn. B. L.
Placage [-kasj], Fr., inlagdt eller faneradt snickeriarbete; plackning (se d. o.).
Placenta (Lat., kaka). 1. Anat., moderkaka, den transitoriska kärlrika bildning, som
Källa: Project Runeberg ·
