Oxford

Oxford [å'ksförd]. 1. Grefskap i södra England, begränsadt af grefskapen Warwick, Northampton, Buckingham, Berks och Gloucester. Areal 1,956 qvkm. 179,559 innev. (1881). Landet bildar en vågig slätt. Längs nordvestra gränsen gå Edge hills, och genom sydöstra delen framstryka Chiltern hills. I s. begränsas grefskapet af Thames l. Isis. Bland kanalerna är den 1769--90 byggda, 140 km. långa Oxford--Birmingham-kanalen, som förenar Trent med Thames, den vigtigaste. Industrien är jämförelsevis obetydlig. -- 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap, säte för en biskop samt Englands största och äldsta universitet, ligger till större delen på en låg ås mellan floderna Thames (der kallad Isis) och Cherwell, omedelbart ofvan deras förening, 95 km. med jernväg n. v. från London. O:s många torn och spiror, parker och alléer, vackra offentliga byggnader i förening med frånvaron af fabriker och höga skorstenar göra det till Englands vackraste stad. Folkmängden uppgick 1881 till 40,862 pers. Af det gamla slottet, bygdt i 11:te årh. af Robert d'Oili, återstår endast tornet (innehållande S:t Georgskyrkan), och af stadsmuren finnas blott några rester. Katedralen, Christ Church, hörde ursprungligen till det forna klostret, som låg på det nuv. Christ Church college's plats, och grundades 1160, men har flere gånger ombygts. Universitetskyrkan S:t Mary the Virgin härstammar från 1400-talet. Nära kyrkan S:t Mary Magdalen står det 1841 resta monumentet till minne af martyrerna Cranmer, Latimer och Ridley (brända 1555 och 1556). -- De äldsta spåren af en lärdomsskola i O. omtalas 1133, men först 1249 stiftades det äldsta college, University college, hvarefter merendels i 13:de--16:de årh., till en del först i nyare och nyaste tid, de öfriga colleges stiftades genom dotationer. Universitetet består nu af 21 colleges, med omkr. 3,000 studenter. Bland colleges är Christ Church (1525) det största och mest besökta. Äfven New college (1380), All Souls college (1437), Magdalen college (1456) och Brasenose (1509) hafva stora och ståtliga byggnader. Universitetsbiblioteket (Bodleian library) innehåller en bland de största boksamlingar i Europa (nära 400,000 bd tryckta böcker och omkr. 30,000 manuskript) och är med afseende på rikedom af orientaliska handskrifter kanske öfverlägset hvarje annat europeiskt bibliotek. Der förvaras äfven de s. k. Pomfret och Arundel marbles, Hopes samling af 200,000 porträttgravyrer, en tafvelsamling samt universitetets arkiv m. m. Andra till universitetet hörande byggnader och inrättningar äro Sheldonian theatre (öppnad 1669), i hvilken årligen firas minnet af universitetets välgörare, universitetstryckeriet l. Clarendon press, Taylor institution för studiet af moderna språk, Indian institute för studium af indiska språk, Radcliffe-observatoriet och universitetsobservatoriet, universitetsmuseet, med flere vetenskapliga samlingar, samt botaniska trädgården, den första i sitt slag i England (öppnad 1683). -- Staden omnämnes först 912 och uppstod sannolikt omkring ett nunnekloster, anlagdt under eller före 9:de årh. Under konung Alfreds tid var den myntort. 1009 brändes staden af danskarna. I 11:te årh. var O. en vigtig plats såväl i strategiskt hänseende såsom ett skyddsvärn för öfre Thamesdalen som i politiskt hänseende såsom tingsplats. Witenagemots höllos der 1015, 1036 och 1065. Under 12:te årh. var O. ofta kungligt residens, och under det följande årh. höllos der flere parlament, bl. a. det s. k. galna parlamentet 1258 (se England, sp. 545). Under inbördes kriget på 1640-talet var O., oaktadt borgarena i allmänhet voro parlamentets anhängare, det rojalistiska partiets hufvudqvarter, dit konungen efter sina lidna nederlag tog sin tillflykt. Först i Juni 1646 intogs staden af Fairfax. Det sista parlamentet i O. hölls 1681.