Oxford

Oxford [å'ksförd], Robert Harley, earl of O., engelsk statsman, f. 1661, slöt sig till Vilhelm af Oranien vid revolutionen 1688 och valdes 1689 till medlem af underhuset. Detta tillhörde han derefter ända till 1711, då han blef lord. 1701--05 fungerade han till allmän belåtenhet såsom husets talman. I Maj 1704 blef han förste statssekreterare (utrikesminister). Men under sommaren 1707 fingo de ledande politiska personerna, Godolphin och makarna Marlborough, klart för sig, att han genom drottning Annas nya favorit, Abigail Hill, hvilken icke långt derefter blef m:rs Masham, utöfvade ett hemligt inflytande på ärendena, detta dertill i toryistisk riktning, och i Febr. 1708 aflägsnades han. Då drottningens och nationens växande ovilja mot det marlboroughska krigspartiet slutligen, i Aug. 1710, medförde Godolphins fall, blef O. skattkammarkansler och styrelsens chef. Han sökte nu sköta ärendena genom moderata af båda partierna, men möttes af båda med misstroende, så att endast en tillfällighet, den allmänna harmen öfver ett af en fransman föröfvadt attentat mot honom, tills vidare höll honom uppe. 1711 utnämndes han till lordskattmästare och erhöll några dagar förut earlvärdigheten, under det att hans sidoman vid statsrodret, S:t John (se Bolingbroke), blef endast viscount. Från denna tid och ännu mer sedan fredsverket med Frankrike stadgats, framträdde en allvarsam rivalitet mellan de båda kollegerna allt tydligare. O:s eget parti var utledset vid hans eviga obeslutsamhet. Och då han icke ville gå jakobiterna till mötes, förmådde dessa lady Masham att hos drottningen genomdrifva hans afskedande, d. 27 Juli 1714. Bolingbroke blef i stället förste minister. Några dagar derefter dog drottning Anna; och då whigpartiet under den nye regentcn, Georg I, kom till makten, fick O. tillbringa tvänne år (1715--17) såsom fånge i Tower, innan en mot honom väckt högmålsprocess nedlades. Han dog 1724. Efter hans familjenamn, Harley, uppkallades en af honom och hans son Edward sammanbragt ansenlig handskriftssamling (Harleian miscellany), hvilken efter den senares död (1741) kom till »British museum». Fader och son samlade äfven ett väldigt bokförråd, öfver hvilket en katalog i 4 bd utgafs 1743.