Paradisfrön, paradiskorn, Grana Paradisi, farmak., äro fröna af Amomum Melegueta (se Amomum). Dessa frön, som också kallas Melegueta-peppar, hafva föranledt benämningen Pepparkusten, Meleguetakusten (äfven »Grains-coast» efter »grains of Paradise») för sträckan nordvest om Kap Palmas (vestra Afrika), från hvilken trakt denna fordom så högt värderade krydda under äldre tider erhölls. Numera utföres denna drog från den s. k. Guldkusten samt från odlad moderväxt i Demerara (Syd-Amerika). I de päronformiga kapslarna finnes ett hvitt, syrligt, välsmakande fruktkött, i hvilket fröna ligga inbäddade. Dessa äro ungefär 3 mm. långa och 2 mm. i tvärlinie samt af ganska vexlande form. Paradisfröna äro mycket hårda, utveckla, då de pulveriseras, en svag arom, men hafva en särdeles starkt stickande och brännande smak. Dessa frön fördes under medeltiden genom Sahara och öfver Medelhafvet till Europa, der denna dyrbara drog användes såsom den finaste krydda, äfven i vin, t. ex. i den dryck, som under namnet »hippocras» var mycket i bruk under 14:de och 15:de årh. Jfr Kardemummor. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Paradisfrön
Ämne: Träd och buskar, släkten · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 739 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗