Parakusi (af Grek. parakuein, höra illa), med., förvänd hörsel, då man hör ringning i öronen utan motsvarighet i verkligheten, eller då man uppfattar ljud och toner helt olika mot hvad de verkligen äro. F. B.
Kakofoni (af Grek. kakos, dålig, och fone, ljud) l. missljud, språkv., en af äldre språkforskare (och väl äfven nyare … Språkljud gramm., skulle man i största allmänhet kunna kalla hvarje ljud, som användes såsom språkligt tecken eller utt… Polymorfism (af Grek. polys, mången, och morfe, form, gestalt), fonet., hos ett språkljud består deri att för örat väsent… Faukala (af lat. fauces, svalg, strupe), är ett af flere författare stundom nyttjadt, men ej allmännare antaget namn … Itacism språkv., det hos nygrekerna gängse uttalet af det forngrekiska språket, hvilket uttal, emedan det infördes i … Pasilali (af Grek. pas, all, och lalein, prata), konsten att af allmänfattliga ljud bilda ett för alla folk gemensamt … Labialisering (af Lat. labium, läpp) l. rundning, fonet., kallas läpparnas medverkan (biartikulation) för bildningen af ett… Marginala språkljud fonet., konsonanter, som uttalas med tungspetsen bakom öfre framtändernas underkant (Lat. margo, kant). Så sk…
Alla artiklar i ämnet →