Parnassos

Parnassos, Parnasos (Lat. Parnasus, Parnassus), mellersta Greklands betydligaste bergskedja (på albanesiska kallad Liakura), hvilken i vidsträckt förgrening fyller en stor del af landskapen Fokis och Doris och i n. v. sammanhänger med Oitabergct. Ofta förstår man dock med P. i inskränktare mening blott den inom Fokis liggande delen af denna bergmassa med två, större delen af året snöhöljda, toppar, af hvilka den högsta, Lykoreia (nu Lykeri), når en höjd af 2,459 m. Bergets upptill med barrskog, längre ned med oliv, lager och myrten bevuxna, men delvis äfven kala sidor äro söndersplittrade af en mängd djupt inskärande klyftor. I en af dessa klyftor lågo Delfi (se d. o.) och den kastaliska källan. På P. likasom på flere andra berg firade de grekiska qvinnorna om våren nattliga orgier till Dionysos' ära. Hufvudsakligen var dock berget helgadt åt Apollon och sånggudinnorna, hvarför namnet »Parnassen» stundom i bildligt språk användes såsom liktydigt med skaldekonst, t. ex. »bestiga P.» = öfva skaldekonst, dikta (jfr Gradus ad Parnassum). Att bestiga Parnassen betyder äfven att erhålla filosofie doktorsgraden, i det att vid de förr brukliga promotionerna fanns uppförd en hög estrad, »parnassen», å hvilken promovendi stego upp för att erhålla doktorsdiplomet samt bekransas med lagern. A. M. A.