Passvan-Oglu

Passvan-Oglu, Osman, en af Turkiska rikets farligaste rebeller i slutet af 1700-talet, f. 1758, var afkomling af en bosniakisk adelsfamilj. Hans fader, Basji Passvan Omar från Viddin, hade förlorat lif och gods till följd af uppstudsighet mot den turkiske pasjan i denna landsända. Sonen hade gjort sig ryktbar såsom höfding för albanesiska röfvare, men äfven utmärkt sig såsom friskareanförare i Portens krig mot Ryssland och Österrike 1788--92, och turkiska regeringen återställde derför en del af hans arfgods. Men drifven af hämdlystnad och äregirighet samlade han till sig en mängd löst folk, som efter krigsåren huserade i Bulgarien, tog tillbaka alla sin faders besittningar, satte sig fast såsom herre i pasjalikatet Viddin och tryggade sig snart vid en här på 80,000 man. Han uppträdde nu eftertryckligt mot Selim III:s försök att genom reformer konsolidera det osmanska väldet, förde på tungan franska revolutionens slagord om frihet och rätt samt förhöll sig vänskapligt mot de grekiske hetäristerna, särskildt mot frihetsskalden Rhigas. Sedan han 1797 lagt under sig hela Bulgarien, sände Porten 1798 kapudan-pasja Hussein mot honom med 100,000 soldater, men måste 1799 gifva efter och utnämnde honom till pasja af tre hästsvansar. I det 1806 utbrytande nya rysk-turkiska kriget kom dock ej den obändige stormannens biträde Turkiet till nytta, ty han afled redan d. 5 Febr. 1807.