Pelion (nu Plessidi), betydande, i n. v. och s. ö. gående bergskedja på Östra kusten af det norra Grekland, nästan fullständigt fyllande det tessaliska landskapet Magnesia. På den högsta toppen (1,618 m.) lågo fordom ett Zevs-tempel och, i närheten af detta, den grotta, i hvilken den menniskovänlige och läkedomskunnige centauren Cheiron (Chiron) troddes hafva bott. I n. v. sammanhänger P. medelst en lägre höjdsträckning med Ossa. Det var dessa båda berg tillika med det ännu längre mot n. v. liggande Olympos, som giganterna, då de ville storma himmelen, enligt sagan försökte att uppstapla på hvarandra. I forntiden synes P. hafva varit nästan fullständigt obebodt. För närvarande ligger der ett stort antal grekiska byar. Största delen af berget är skogbevuxen. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pelion
Ämne: Grekiska landskap, städer och öar · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 970–971 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗