Pentameter (af Grek. pente, fem, och metron, mått, versfot), metr., är den vanliga, ehuru fullkomligt oriktiga, benämningen för slutversen i ett elegiskt distikon (se d. o.), hvilken är sammansatt af två trefotiga daktyliska versleder (kola), åtskilda af metrisk cesur (diaeresis) och båda med katalektiskt slutfall, enligt schemat
-- v v -- v v -- || -- v v -- v v --
Att sammandraga eller mot spondéer utbyta daktyler är, såsom schemat utvisar, tillåtet i första vershalfvan, men icke i den senare. Till följd af den kraftigt verkande cesuren och versens derigenom starkt framträdande symmetriska byggnad skulle pentametern i fortlöpande följd lätt blifva enformig och tröttande. Deremot lämpar den sig synnerligen väl till att i förening med en föregående hexameter bilda en skarpt begränsad metrisk period. Namnet pentameter sammanhänger tvifvelsutan med den redan hos en forntida metriker omtalade, men såsom oriktig förkastade, indelningen af versen enligt schemat
-- v v | -- v v | -- -- | v v -- | v v --,
hvarigenom dess naturliga, af cesuren tydligt utmärkta rytm alldeles upphäfves. A. M. A.