Pepton

Pepton (af Grek. peptos, kokt, löst), den modifikation af ägghvita, hvilken såsom slutprodukt uppkommer vid ägghviteartade ämnens behandling med magsaft (naturlig eller konstgjord). Pepton bildas äfven vid inverkan af pankreassaft på ägghvita, ja t. o. m. vid långvarig uppvärmning af densamma med vatten eller (ännu bättre) mycket utspädda syror. Äfven vid ägghvitans förruttnelse uppträder pepton såsom ett af de första stadierna af sönderdelning. I menniskans organism förekommer pepton naturligtvis under matsmältningen i tarminnehållet och äfven, fast i jämförelsevis mycket ringa mängd, i blodet, der det särskildt synes vara bundet vid de hvita blodkropparna. Nyare undersökningar göra troligt dels att en del af födans ägghvita kan resorberas, utan att förut hafva peptoniserats, dels att peptonet i organismen åter öfverföres till ägghvita, och att denna process till större delen eger rum redan i tarmslemhinnan. Under normala förhållanden förekommer intet pepton i urinen, men deremot uppträder sådant (peptonuri), så fort pepton inkommer i blodet från annat håll än från tarmen, t. ex. då man vid försök på djur insprutat peptonlösning direkt i blodet, eller då under sjukliga förhållanden varsamlingar, kräftsvulster o. d. i sönderfallning stadda, peptonrika massor bildats i kroppen. -- Ur kemisk synpunkt anses pepton uppkomma derigenom att ägghvitemolekylen, antagligen under samtidig klyfning, förenar sig med vatten. Troligen finnas äfven flere slag af pepton, oaktadt olikheterna dem emellan äro ännu mycket mindre än olikheterna mellan de särskilda ägghviteämnena. Peptonets procentiska sammansättning skiljer sig föga från ägghvitans. Qvalitativt afviker pepton från ägghvita derigenom att dess lösning ej koagulerar vid kokning, ej falles af salpetersyra o. s. v. samt diffunderar genom djuriska hinnor vida lättare än en ägghvitelösning. Med kopparsulfat och alkali ger pepton en vackert rödviolett vätska, ägghvita deremot en mera blåviolett. Af vatten löses pepton ytterst lätt, och torrt pepton upptager med begärlighet fuktighet ur luften samt flyter sönder. I alkohol är det deremot olösligt och kan derför ur en koncentrerad vattenlösning utfällas vid tillsats af stark sprit. -- Det i handeln förekommande peptonet, som bildar ett gulhvitt, ytterst fint pulver af föga angenäm lukt och smak, beredes genom att man digererar animaliska eller vegetabiliska ägghviteämnen med konstgjord magsaft. Det är aldrig fullt rent, utan innehåller oorganiska salter samt ofullständigt peptoniserad ägghvita. Enbart eller hälst i blandning med andra födoämnen användes det rätt mycket såsom näring åt personer, som lida af sjukdomar i digestionsorganen, konvalescenter m. fl., hvilkas matsmältning derigenom underlättas, då deras organism sålunda besparas arbetet att peptonisera födans ägghviteämnen. S. J-n.