Polylemma (af Grek. polys, mången, och lemma, se d. o.), log., en slutledning, hvars öfversats är ett hypotetiskt-disjunktivt omdöme, angifvande alla de olika vilkor och förutsättningar, under hvilka något kan vara verkligt, och hvars undersats nekar alla dessa. Slutsatsen måste då tydligen innebära ett förnekande af det, som endast under de angifna, men oriktiga förutsättningarna kan gälla, t. ex.