Postilla, predikosamling (för husandakt), den utläggning och tillämpning af kyrkoårets evangelii-(och epistel-)texter, som följer efter dessa texters uppläsning (Lat. post illa, näml. verba textus, »efter dessa textens ord»; deraf namnet). Under medeltiden brukades namnet hufvudsakligen om fortlöpande utläggningar af bibeln. Så skref Hugo af S:t Caro (d. 1263) en »Postilla in univ. biblia.» Berömdast i detta hänseende äro Nicolaus' de Lyra (d. 1340) »Postillae perpetuae in biblia». -- Den äldsta svenska postillan trycktes i Stockholm 1528 under titeln »En nyttog postilla ofuer någhor fåå Euangelia aff sommardelen» etc, till största delen en öfversättning efter Luther, antagligen verkställd af Olaus Petri, hvars fullständiga Postilla utkom 1530.
Nordisk familjebok · första upplagan
Postilla
Ämne: Kyrklig praxis och gudstjänst · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 99 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗