Pott

Pott, August Friedrich, tysk språkforskare, f. 1802 i Nettelrede (Hannover), studerade i Göttingen och utnämndes 1833 till prof. i allmän språkvetenskap vid universitetet i Halle. Död derst. 1887. P. har näst Rask, Bopp och Grimm inlagt de största förtjenster om den jämförande språkvetenskapen. Han är grundläggaren af den vetenskapliga etymologien. Hans gradualafhandling: De relationibus quae praepositionibus denotantur (1828), väckte ingen vidare uppmärksamhet. Redan 5 år derefter var han emellertid färdig med början af sitt hufvudarbete: Etymologische forschungen auf dem gebiete der indogermanischen sprachen mit besonderem bezug auf die lautumwandlung (1833--36; ny uppl. i 10 band 1859--76). P. utmärkte sig lika mycket för sin genialiska kombinationsförmåga som för nykter kritik. I Ersch's und Grubers realencyklopedi gaf han den första sammanfattande framställningen af den indo-europeiska språkstammen. I ett par afhandlingar har han behandlat de baltiska språken (1837 och 1841) samt i ett stort arbete, af Franska institutet belönadt med Volneyska priset, Die zigeuner in Europa und Asien (1844--45). P:s studier inskränkte sig ej till den indo-europ. språkstammen. Han utgaf äfven flere vigtiga skrifter af mera omfattande innehåll: Die quinare und vigesimale zählmethode bei völkern aller welttheile (1847), Die personennamen, insbes. die familiennamen (1853; 2:dra uppl. 1859), Die ungleichheit menschlicher rassen vom sprachwiss. standpunkte (1856), Doppelung (reduplikation, gemination) als eins der wichtigsten bildungsmittel der sprache (1862), Anti-Kaulen, oder mythische vorstellungen vom ursprunge der völker und sprachen (1863) samt Die sprachverschiedenheit in Europa an den zahlwörtern nachgewiesen (1867). I en mängd tidskriftsuppsatser behandlade P. både indo-europ. och en mängd andra språk, företrädesvis afrikanska; särskildt har han lemnat betydliga bidrag till utredning af bantuspråkens sammanhang. Till en ny, af honom redigerad upplaga af W. von Humboldts märkliga arbete »Über die verschiedenheit des menschlichen sprachbaues» fogade P. en utförlig inledning: W. von Humboldt und die sprachwissenschaft (1876). Ännu 80-årig fortsatte han sin författareverksamhet med en resonnerande (långtifrån fullständig) öfversigt öfver den språkvetenskapliga literaturen (i Techmers »Zeitschr. für allg. sprachwiss.», med suppl., 1885--87). Lll.