Proportion

Proportion (Lat. proportio), förhållande, jämnt förhållande, mån; riktigt förhållande, öfverensstämmelse, jämnmått, symmetri; delars förhållande sins emellan och till det hela; form, dimension. -- I matematiken säges proportion förefinnas mellan två storheter, om den ena kan uttryckas i den andra såsom mått (jfr Förhållande). Fyra storheter sägas vara i samma proportion, eller vara proportionella, om proportionen mellan den första och den andra är lika med proportionen mellan den tredje och den fjerde. På samma sätt sägas tre storheter vara i samma proportion, eller vara proportionella, om proportionen mellan den första och den andra är lika med proportionen mellan den andra och den tredje. Dessa tre storheter bilda en »geometrisk progression» (se d. o.). -- Jfr Harmonisk proportion. -- Proportionerad l. proportionerlig, som innehar de riktiga proportionerna, väl afpassad, väl inrättad; välbyggd, välväxt. -- Proportionslära kallas läran om proportioners och proportionella storheters egenskaper. Denna lära behandlas af Euklides i femte boken af »Elementa», hvilken till formen är geometrisk, men i sak tillhör både aritmetiken och geometrien. -- Proportionspart kallas vid bruket af logaritmer den korrektion, som anbringas hos en sökt logaritm (eller ett motsvarande tal), då det gifna talet (eller den gifna logaritmen) icke exakt anträffas i tabellen. Om t. ex. den gifna logaritmen är 5,9370186, så är närmast motsvarande tal 865,000, svarande mot logaritmen 5,9370161. För att erhålla ett exaktare resultat tillägges den proportionspart (5), som svarar mot differensen (25) mellan de båda logaritmerna, hvarigenom talet blir 865,005. Proportionsparterna finnas i allmänhet utsatta i tabellerna. G. E.