Propylé (Lat. propylaeum, Grek. propylaion, af pro, framför, och pyle, port), egentl. en byggnad framför en port, särskildt en praktfullare ingångsbyggnad till ett tempel- eller palatsområde. Sådana propylé-byggnader ledde t. ex. in till tempelområdet i Elevsis och till tempelområdet på Akropolis i det forna Athen. Det är denna senare byggnad, som företrädesvis plägar kallas propyléerna (ta propylaia). Den uppfördes af Mnesikles (437--432 f. Kr.) och hade utseendet af ett doriskt tempel med sex kolonner i fronten och med något bredare afstånd mellan de två midtkolonnerna än mellan de öfriga. Hufvudbyggnaden flankerades till h. och v. af framspringande, slutna flyglar, mellan hvilka den stora trappan ledde upp till borgkullen från staden. Det inre af den på sluttningen uppförda byggnaden delades genom en trappafsats i två plan, ett djupare nedre och ett smalare öfre. Det nedre planet åter delades genom inställda joniska kolonner i ett smalare midtskepp och två bredare sidoskepp. Uppåt borgkullen visade propylébyggnaden likaledes en dorisk gafvelfasad. Byggnaden förenade på ett lyckligt sätt karakteren af fästning, ingång och tempel (jfr Akropolis). -- Bland moderna byggnader af detta slag må nämnas den praktport (die propyläen) i München, som leder in till Königsplatz och anlades under konung Ludvig I af Klenze samt invigdes 1862. Äfven den af Langhans uppförda Brandenburgerthor i Berlin grundar sig på propyléernas motiv. Upk.
Nordisk familjebok · första upplagan
Propylé
Ämne: Byggnader och städer i världen · Bildkonst, arkitektur och konsthantverk
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 319–320 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗