Rättvik

Rättvik. 1. Socken i Kopparbergs län, Rättviks och Ore tingslag. Areal för hela pastoratet omkr. 803 qvkm. 7,692 innev. (1888). R. bildar med Dådrans och Bingsjö kapell ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Vesterås stift, Rättviks kontrakt. -- Socknen ligger ö. och n. ö. om Siljan, vid hvars östra vik, Rättviken, socknens bördigaste och mest bebyggda del ligger. Den östra delen är en ödslig och jämförelsevis folkfattig skogsbygd, med betydliga åsar och fristående höjder. Af gammalt har R. liksom Leksand varit indeladt i fjerdingar: Sörbyggefjerdingen, på Rättvikens södra strand, Vestbyggefjerdingen, på dess norra, Gärdsjöfjerdingen, byarna längre in fram till sjön Ljugaren, med Dådrans bruk och kapell, samt Ofvanheds- l. Kapellfjerdingen, norrut mot Ore. Dertill kommer Bingsjö finnmark, mellan sjöarna Ljugaren och Amungen, odlad från Karl IX:s tid genom finnar. Byarna äro flerestädes mycket stora. Liksom i de öfriga socknarna omkring Siljan har folket bibehållit egendomligheter i drägt, språk och sed, ehuru utvandringarna börjat verka utjämnande. Jordbruk är hufvudnäring, men äfven boskapsskötseln med fäbodsdrift är betydlig, och skogsafverkning ger en betydlig inkomst. Äfven åtskilliga industriella verk finnas. Bland socknens historiska minnen äro några fästa vid Gustaf Vasas person. Vid Gärdsjö by skall han hafva uppehållit sig efter sin farliga färd från Svärdsjö och derifrån begifvit sig ned till kyrkan, på hvars vall han första gången uppträdde och talade till den församlade menigheten. I de upproriska rörelserna under konung Gustaf togo äfven Rättvikskarlarna del, liksom i det s. k. Näftåget 1598 och i Dalupproret 1743. -- Kyrkan ligger ovanligt vackert på en liten udde i Rättviken. I närheten blifver station på jernvägen Falun--Mora. -- 2. Kontrakt i Vesterås stift, omfattar de fyra pastoraten Rättvik med Dådrans och Bingsjö kapell; Boda; Orsa med Skattunge kapell; Ore. Areal 3,939 qvkm. 18,777 innev. (1888).