Reqvisition

*Reqvisition. Enligt 1894 års riksdags beslut har § 74 i Regeringsformen erhållit följande ändrade lydelse: »Från den dag, då — — rikets krigsmakt eller någon del deraf ställes på krigsfot, vare sig för upprätthållande af rikets neutralitet, derest den, vid krig mellan främmande makter, af någon bland de krigförande skulle hotas eller kränkas, eller för afvärjande af ett befaradt eller börjadt angrepp, och intill den dag, då krigsmakten skall återgå till fredsfot, ege konungen att i den ordning, på det sätt och på de villkor samt med den skyldighet för staten till ersättning, som bestämmes i särskild af konungen och riksdagen samfäldt stiftad lag, låta af kommuner eller enskilda utfordra förnödenheter och tjenstbarheter, som må vara att i orten tillgå, och som erfordras för fyllande af sådane krigsmaktens oundgängliga behof, hvilka icke på annat sätt kunna med tillräcklig skyndsamhet tillgodoses.» De närmare bestämmelserna, huru förfaras skall vid reqvisitions utförande, innehållas i två lagar af d. 24 Maj 1895 (»Lag ang. skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra reqvisitioner för krigsmaktens behof» och »Lag ang. anskaffande af hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot», Sv. förf:s-saml. n:r 43), delvis ändrade d. 21 Maj 1897 (derst. n:r 44) och kompletterade genom k. förordn. d. 8 Juli 1898 (derst. n:r 75). Reqvisitionsrätten får, såsom af ofvanstående synes, icke tagas i anspråk för ett anfallskrig. Konungens beslut rör. dagen, då reqvisitionsrätten skall inträda, skall fattas i statsrådet. C. O. N.