Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Reuss

Ämne: Sachsiska och thüringska stater · Preussen, Sachsen och tyska städer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 979–981 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Reuss [röjs], tvänne suveräna furstendömen i Tyskland: Reuss-Greiz (R. af äldre linien) och R.-Schleiz-Gera (R. af yngre linien). Deras område består af tvänne skilda delar, af hvilka den norra, Unterland, gränsar till preussiska regeringsomr. Merseburg, hertigdömet Altenburg och storhertigd. Sachsen-Weimar, och den södra, större delen, Oberland, till furstend. Schwarzburg-Rudolstadt, preuss. regeringsomr. Erfurt, storhertigd. Sachsen-Weimar, konungariket Sachsen, Bajern och hertigd. Sachsen-Meiningen. Sammanlagda arealen utgör 1,142 qvkm., hvaraf 316,5 qvkm. komma på R.-Greiz, hvilket utgör en del af Oberland och består af tre större och flere mindre parceller, och 825,5 qvkm. på R.-Schleiz-Gera, till hvilket höra en del af Oberland och hela Unterland. I allmänhet är landet bergigt, uppfyldt af en del af Thüringerwald, som här kallas Frankenwald. Hufvudfloder äro Saale och Weisse Elster. Omkr. 37 proc. upptagas af skog, hvaraf i R.-Greiz hälften tillhör staten och i R.-Schleiz-Gera nära hälften är furstens egendom. Jordbruket bedrifves med omsorg, men fyller till följd af landets bergiga beskaffenhet ej befolkningens behof af brödföda. Deremot lemnar ladugårdsskötseln afkastning för export. Jernmalm brytes på flere ställen, och vid Köstritz i Unterland ligger salinen Heinrichshall. Fabriksrörelsen, särskildt vissa grenar af textilindustrien (ylleväfnader och stickade varor), är mycket liflig och har sina centralpunkter i Greiz, Zeulenroda och Gera. En egen industri bildar tillverkningen af munharmonikor och dragspel (ackordion) i Gera. Industrialster samt trävaror, nötkreatur, smör och jern utgöra förnämsta exportartiklarna. Folkmängden uppgick 1885 till 166,502 pers., deraf 55,904 i R.-Greiz och 110,598 i R.-Schleiz-Gera. De allra flesta äro protestanter. Båda furstendömena äro konstitutionelt monarkiska. R.-Greiz' författning är af 1867, R.-Schleiz-Geras af 1852 med tillägg af 1856 och 1871. Regeringen i båda furstendömena är ärftlig på manslinien efter förstfödslorätt; utslocknar en linie, succederar den andra. Furstarna bära predikatet »durchlaucht» och samma titel: »suverän furste af R., grefve och herre till Plauen, herre till Greiz, Kranichfeld, Gera, Schleiz och Lobenstein» etc. Alla furstar och prinsar bära sedan äldre tid tillbaka namnet Henrik, hvarvid den äldre linien räknar till 100 och derefter börjar med 1, men den yngre fortsätter ordningsföljden endast till århundradets slut och betecknar den prins, som födes först i hvarje nytt århundrade, med ordningssiffran 1. För närvarande regerar i R.-Greiz Henrik XXII, som 1859 efterträdde sin fader, Henrik XX, och i R.-Schleiz-Gera Henrik XIV (f. 1832), hvilken 1867 efterträdde sin fader, Henrik LXVII (f. 1789). Landtdagen i R.-Greiz, hvilken samlas hvart tredje år, består af 12 deputerade, af hvilka 3 utnämnas af fursten, 2 väljas af de större godsegarna, 3 af städerna och 4 af landskommunerna genom direkta val för 6 år, i R.-Schleiz-Gera af 16 deputerade, nämligen den furstlige egaren af R.-Köstritz, 3 representanter för de högst beskattade och 12 utsedda genom allmänna direkta val för 3 år, och under denna period skall landtdagen vara inkallad åtminstone en gång. I R.-Greiz ledes förvaltningen af »landesregierung» i Greiz, i R.-Schleiz-Gera af en ministèr af 3 pers. Högsta domstolsinstansen för båda furstendömena är thüringska oberlandesgericht i Jena. R.-Greiz har 2 amtsgerichte och 1 landgericht, R.-Schleiz-Gera 5 amtsgerichte och 1 med Sachsen-Weimar gemensam landgericht i Gera. Hvartdera furstendömet har 1 representant i tyska riksdagen och 1 röst i förbundsrådet. Statsinkomster och utgifter i R.-Greiz upptogos för 1888 till 845,732 mark; statsskulden uppgick 1887 till 408,400 mark. Den yngre liniens budget för 1887--89 upptog utgifterna till 1,453,360 mark och inkomsterna till 1,435,000 mark; statsskulden var 1888 1,424,480 mark. I budgeten upptagas icke utgifterna för civillistan, som har sina inkomster af domänen. Furstarna äro mycket rika, enär en stor del af furstendömena är deras enskilda egendom. De båda furstendömena uppställa tillsammans med Sachsen-Altenburg och Schwarzburg-Rudolstadt ett infanteriregemente, tillhörande 4:de armékåren. Furstendömenas vapen har 4 fält: i 1:sta och 4:de ett upprättstående lejon i svart (för R.), i 2:dra och 3:dje en gyllene trana (T. kranich) i silfverfält (för Kranichfeld). Hvar och en af de båda furstarna utdelar ett hederskors för civila och militära förtjenster. De furstliga residensen äro för den äldre linien Greiz, för den yngre slottet Osterstein vid Gera och Schleiz. -- Den historiskt kände stamfadern för de i R. regerande linierna är en Henrik (i slutet af 12:te årh.), hvilken var kejserlig fogde i Weida och Gera och genom giftermål blef fogde äfven i Greiz, Hof och Plauen. Hans sonsöner bildade tre linier: Weida (utdöd 1535), Gera (utdöd 1550) och Plauen. En medlem af linien Plauen förvärfvade sig genom vapenbragder mot polacker eller vestryssar omkr. 1247 hedersnamnet »der reusse» (Lat. ruthenus, den ryske), som enligt en uppgift gaf anledning till furstehusets benämning. De reussiska landen hade förr en vida större utsträckning än nu, i det de omfattade delar af nuv. Bajern och hela den sachsiska vogtländska kretsen m. m. Af de många linier, i hvilka familjen delade sig, utslocknade nästan alla, så att 1616 endast de två funnos qvar, som ännu fortlefva. Sedermera delade dessa sig i flere bilinier, och det var icke förr än 1848, som den yngre liniens furstendömen (Schleiz, Lobenstein-Ebersdorf och Gera) förenades till ett helt. Herrarna af R. erhöllo 1671 greflig och 1778 riksfurstlig värdighet. 1807 ingingo furstendömena i Rhenförbundet. Till följd af furstinnan-regentinnans sympatier för Österrike besattes den äldre liniens land 1866 af Preussen, men löstes från ockupationen genom erläggande af 100,000 thaler och inträdde derefter liksom den yngre liniens land i Nordtyska förbundet. Sedan 1871 hafva båda furstendömena tillhört Tyska riket.