Reuss [röjs], Henrik VII, prins af R., preussisk diplomat, son af prins Henrik LXIII af linien R.-Schleiz-Köstritz och prinsessan Eleonora af Stolberg-Wernigerode, föddes d. 14 Juli 1825, inträdde 1853 i diplomatisk tjenst och tillbragte åren 1854--63 såsom legationssekreterare vid beskickningen i Paris. Derefter utnämndes han till envoyé i Kassel (1863) och i München (1864), som han lemnade vid krigsutbrottet i Juni 1866. R. blef 1867 envoyé och 1871 ambassadör i Petersburg, men lemnade denna plats 1876 vid sitt giftermål med prinsessan Maria af Sachsen-Weimar-Eisenach och blef då medlem af preussiska »Herrehuset». Maj 1877--Juni 1878 var han ambassadör i Konstantinopel och bekläder sedan d. 1 Aug. 1878 samma post i Wien. Vid sidan af dessa avancement på den diplomatiska banan befordrades R., som stod högt i gunst hos kejsar Vilhelm I, äfven på den militära och blef 1873 kejsarens generaladjutant. Hans af flere stormakter gynnade kandidatur till den bulgariska tronen strandade på Rysslands motstånd, enär det kände hans sjelfständiga sinne. 1885 var det tal om R:s kandidatur äfven till Braunschweigs tron. Kj.