Rhön

Rhön (Rön), berggrupp i mellersta Tyskland på gränsen mellan bajerska regeringsområdet Unterfranken, preuss. prov. Hessen-Nassau och det till storhertigdömet Weimar hörande furstendömet Eisenach, begränsas af Werra, som skiljer R. från Thüringerwald, och öfre Fulda, Sinn och Frankiska Saale samt sammanhänger i s. med Spessart. Underlaget utgöres af en triasplatå, som räcker till 630 m. höjd, och öfver hvilken utbredt sig vulkaniska bergarter, fonolit, basalt och trakyt, som uppstiga i sällsamt formade käglor och kupoler och äfven i gångar nedträngt i triasunderlaget. De största höjderna äro Grosse Wasserkuppe (950 m.), Kreuzberg (931 m.) och Dammersfeld (925 m.). Kreuzberg är märkligt derigenom att derifrån kristendomen anses hafva utgått öfver Franken, sedan den hel. Kilian 668 skall hafva planterat korset på dess kala topp. Till minne deraf står ett träkors på platsen, och något längre ned ligger ett franciskankloster med kyrka, som utgör en mycket besökt vallfartsort. R. hade förr stora bokskogar; nu finnas endast små rester qvar af dem, och barrskogen har flerestädes aflöst bokskogen. R. är vildt och ödsligt i sina högsta delar. Ofantliga snömassor betäcka det om vintern; regn och dimmor dränka om sommaren de skoglösa platåernas mossar och gräsbevuxna marker. De stora mossarna gifva berget en prägel af enformighet. Industrien har hittills varit ringa utvecklad. Brunkolen, som brytas i berget, hafva af brist på kommunikationer ringa afsättning; äfven torfmossarna hafva föga bearbetats. Deremot lemnar R. förträfflig lera för krukmakaregods och fajanser.