Rougé

Rougé [-sje;], Olivier Charles Camille Emmanuel de, vicomte, fransk egyptolog, f. i Paris 1811, studerade först österländska språk (särskildt hebreiska och arabiska), egnade sig sedan (från 1844) åt egyptologiska studier och gjorde sig genom en serie i »Annales de la philosophie chretienne» införda kritiska uppsatser i egyptologi känd inom den vetenskapliga verlden. I synnerhet uppmärksammades bland dessa tidskriftsbidrag en granskning af Bunsens genialiska, men ytterligt konstruerade arbete »Egyptens stelle in der weltgeschichte». 1849 utnämndes R. till konservator vid Louvres egyptiska samling, öfver hvilken han författade en mycket noggrann och pålitlig katalog, som utgått i åtskilliga upplagor och tjenat som mönster vid katalogisering af andra egyptiska samlingar. 1851 utgaf han det berömda arbetet Mémoire sur l'inscription du tombeau d'Ahmès, chef des nautonniers, som upplästes vid flere sammanträden i »Académie des inscriptions» och snart (1853) förvärfvade sin författare ledamotskap i denna lärda korporation. Genom denna »Mémoire» lemnade R. det första profvet på tolkningen af en längre, sammanhängande hieroglyfisk text och kan dermed sägas hafva definitivt ådagalagt giltigheten af Champollions dechiffreringsarbete. Utom detta metodiska och grundläggande arbete, hvars betydelse för egyptologien icke nog kan uppskattas, utgaf R. såväl ett mycket stort antal mindre uppsatser och afhandlingar, införda i »Revue archéologique», »Journal asiatique», »Zeitschrift für ägyptische sprache» m. fl. tidskrifter, som ock åtskilliga, separat publicerade, digrare verk. bland hvilka må nämnas Mémoire sur les 6 premières dynasties de Manéthon (1866), Chrestomathie égyptienne (4 bd, 1869--76), Inscriptions hiéroglyphiques (4 bd) och Inscriptions recueillies à Edfou (2 bd), de två sistnämnda utgifna efter författarens död af hans son. 1860 blef R. professor vid Collége de France, der han, med afbrott af en längre resa i Egypten, verkade till sin död, Dec. 1872. R. var en sällspordt metodisk, samvetsgrann och tillika blygsam forskare; och, liksom han i Frankrike konsoliderat sin vetenskap, framstår han också alltjämt såsom detta lands främste egyptolog sedan Champollions dagar. K. P.