Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Rubel

Ämne: Mynt, myntväsen och penningbegrepp · Mynt, metaller och metallhantverk

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1542 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Rubel (R. rublj, af rubitj, afhugga; egentl. afhugget stycke af en silfverstång, begagnadt såsom mynt), ryskt silfvermynt, som bildar enheten i det ryska myntväsendet, indelas i 100 kopek och har ett nominelt värde af 2,88 kr., medan realvärdet vexlar mellan 1,60 och 2,25 kr. Rubeln innehåller, efter en halt af 868 tusendelar, 17,996 gr. fint silfver. Kurant-rubler (bankmynt) i silfver präglas i stycken om 1, 1/2 och 1/4 rubel, silfverskiljemynt i stycken om 1/5, 1/10 och 1/20 rubel. I guld präglas stycken om 5 rubel (s. k. halfimperialer) och 3 rubel (imperialdukater). Numera synas nästan alls inga silfverrubler i allmänna rörelsen, och Rysslands cirkulationsmynt är i stället sedan länge ett statspappersmynt (kalladt rikskreditbiljett l. oftare silfverrubel) med tvångskurs, hvilket förekommer i sedlar om 100, 25, 10, 5, 3 och 1 rubel samt tidtals har sjunkit betydligt i värde under den präglade silfverrubeln. -- Namnet rubel förekom redan 1321, men de första rubler präglades under Alexei Michailovitjs regering (1645--76). Dessa utgjordes endast af omstämplade utländska thalerstycken, och först 1701 slogos verkliga rubler. 1828--45 cirkulerade platinamynt om 12, 6 och 3 rubel.