*Rubel. Enligt myntlagen d. 7 Dec. 1885 präglades imperialer och halfimperialer om 10 och 5 rubel i guld. Halfimperialen väger 6,544041 gr. med en finhet af 0,916 och innehåller således 5,998704 gr. rent guld, imperialen väger 12,902 gr. af 0,9 finhet och innehåller 11,6118 gr. rent guld. Förhållandet mellan guld- och pappersrubeln är ungefär som 1 1/2 : 1. Enligt den nya lagen af d 3/15 Jan. 1897 skola guldmynt af exakt samma värde, vigt och storlek präglas med inskriften 15 rubel å imperialen (= 28,80 kr.) och 7 r. 50 kopek å halfimperialen. Silfverrubeln väger 19,9957 gr. af 0,9 finhet och innehåller följaktligen 17,994 gr. rent silfver.
3. Rubenson, Moritz, kommunal tjensteman, broder till R. 2, f. i Stockholm d. 19 Juni 1834, blef student i Upsala 1852, filos. doktor 1857 och juris kandidat 1865, antogs, ehuru mosaisk trosbekännare, till e. o. kanslist i justitierevisionsexpeditionen samt auskultant i Svea hofrätt och Stockholms rådstufvurätt samt är sedan 1867 sekreterare hos Stockholms stadsfullmäktige och deras beredningsutskott. Såsom sådan har han under skedet af den mest genomgripande utveckling af hufvudstadens förhållanden inlagt stora förtjenster genom en mindre vanlig arbetsförmåga, särskildt skönjbar i mångfaldiga kommunala komitéutredningar och i den nu (1898) i 29 årgångar föreliggande publikationen Berättelse angående Stockholms kommunalförvaltning. Vid riksdagarna 1873–84 var R. en af Stockholms stads representanter i Andra kammaren. Han bidrog, såsom sekreterare, till 1876 års komitéarbete ang. Helgeandsholmens ordnande och 1884 års betänkande ang. byggnadsplatser för nytt riksdagshus och ny riksbank. Lösningen af dessa frågor skedde emellertid ingalunda i enlighet med komitéernas förslag. R. var vidare led. af komitéerna ang. tillverkning och försäljning af bränvin 1877–78, ang. kontrollapparater vid brännerierna, och ang. förordning rör. tillverkning af bränvin 1879–80, ang. stadsplan och tomtindelning m. m. 1885 och af skandinaviska firmalagsoch varumärkeskomitén 1882. Inom mosaiska församlingen i Stockholm är han sedan 1887 en af föreståndarna och sedan 1895 desses ordförande. R. har författat några uppsatser i »Stockholm, Sveriges hufvudstad» (1897) samt flere ströskrifter i politiska och kommunala ämnen.
4. Rubenson, Semmy, polismästare, den föregåendes broder, f. i Stockholm d. 21 Mars 1839, blef student i Upsala 1858, aflade hofrättsexamen der 1864, inträdde 1865 i Öfverståthållareämbetets tjenst, förordnades 1872 till polisintendent, blef sekieterare vid Öfverståthållareämbetet för polisärenden 1875 och i dess kansli 1881 samt utnämndes 1885 till polismästare i Stockholm. I sistnämnda egenskap vann R. allmänhetens sympatier genom sitt humana uppträdande samt inlade mycket stora förtjenster om polisväsendets utveckling och polispersonalens utbildning. Efter att 1898 hafva erhållit tjenstledighet, hvarunder han antog platsen som direktör för hufvudstadens utskänkningsbolag, erhöll han 1899 afsked. R. var led. af komitéerna ang. förordning rör. lösdrifveri 1881–82 och ang. straffregister 1891–92 samt regeringens ombud vid den internationella konferensen i Rom 1898 för anarkismens bekämpande. Han har utgifvit bl. a. Polisen i Paris samt hufvudgrunderna af Frankrikes brottmålsprocess och fångvård jämte delar af Paris' kommunalväsende (1880).