Rydberg

Rydberg, Olof Simon, häfdaforskare, urkundsutgifvare, född på egendomen Cedersdal vid utkanten af Stockholm d. 28 Dec. 1822, blef 1839 student i Upsala, der han egnade sig åt historiska, statistiska och statsrättsliga studier, och der han under en följd af år var en af de ledande männen inom studentkåren. 1856 aflade han kansliexamen samt tjenstgjorde under den närmast följande tiden såsom extraordinarie dels i Civildepartementet, dels i Kommersekollegium. 1859--62 var han derjämte handsekreterare hos konung Karl XV. Efter att 1864--66 hafva varit bosatt på egendomen Älta i Södertörn sysselsatte han sig, återkommen till Stockholm, med literära arbeten (bl. a. öfversatte han M. Chevaliers bok »Om myntet», 1867--68, samt redigerade G. Lagerbjelkes »Notice biographique», 1867) och tjenstgjorde derjämte 1867--70 i riksdagens kansli. R. utnämndes 1868 till protokollssekreterare i hofexpeditionen. Under de sista åren af 1860-talet uppgjorde han planen till ett arbete, som afsåg »att i ordnad följd innehålla de officiela akter, hvilka reglerat eller väsendtligt betecknat den Svenska statens förhållanden till främmande magter, allt ifrån den tid dessa angelägenheter börjat att i offentliga urkunder behandlas» (d. v. s. traktater, konventioner, manifest, deklarationer m. m.). Han lyckades för planen intressera både offentliga och enskilda män och kunde med deras ekonomiska hjelp samt efter sju års förarbeten 1877 utgifva 1:sta delen (omfattande tiden 822--1335) af Sverges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar, hvaraf 2:dra delen (tiden 1336--1408) utkom under åren 1880--83 och 4:de delen (tiden 1521--71) 1885--88. 3:dje delen (omfattande tiden 1409--1520) och 5:te delen äro f. n. under utarbetning. Alltsedan 1877 har traktatverket åtnjutit utmärkelsen af ett årligt statsanslag (4,500 kr.). Den forskningens omfattning och sorgfällighet samt den kritiska skärpa, hvarom »Sveriges traktater» öfverallt vittnar, hafva skaffat R. ett högt aktadt namn såsom urkundsutgifvare. Genom sina skarpsinniga och intressanta utredningar har han derjämte belyst mången dunkel punkt i vår historia, särskildt vår medeltidshistoria. Såsom frukter af sina studier för traktatverket har R. särskildt utgifvit Traktaten i Orechovets den 12 Aug. 1323. Kritisk undersökning (1876), en undersökning, som »skulle ensam vara tillräcklig att förvärfva utgifvaren en hedrande plats i våra forskares främsta led» (C. Annerstedt), och Om det från unionsmötet i Kalmar år 1397 bevarade dokumentet rörande de nordiska rikenas förening (inträdestal i Vitt. hist. o. ant. akad. 1883, tr. 1886). I art. Kalmar union är närmare redogjordt för R:s uppfattning af detta dokument, en uppfattning, som emellertid framkallat invändningar af bl. a. K. Erslev (i »Aarbøger f. nord. oldkyndighed og historie», 1889), hvilken R. ej blef svaret skyldig (jfr »Hist. tidskrift», 1890). För sina forskningar har R. besökt en mängd utländska arkiv, somliga flere gånger. 1879, vid Köpenhamns universitets jubelfest, kreerades R. till filos. hedersdoktor, och 1881 invaldes han i Vitt. hist. o. ant. akad. S. å. blef han arkivarie (öfver stat) i Utrikesdepartementet och 1885 kansliråd i K. M:ts kansli.