Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Samos

Ämne: Grekiska landskap, städer och öar · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 448 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Samos (Nygrek. Samo, Turk. Susam Adassi), en af den grekiska arkipelagens största öar (468 qvkm.), belägen vid Mindre Asiens vestra kust, utanför udden Mykale, från hvilken den skiljes genom ett knappt 2 km. bredt sund. Ön är i riktning mot ö. och v. genomdragen af en bergås (fordom Ampelos), på hvars sidor utbreda sig vidsträckta slättmarker, af hvilka i synnerhet den södra utmärker sig genom stor bördighet. Den forna hufvudstaden, af samma namn som ön, med borgen Astypalaia, vidlyftiga hamnanläggningar och ett storartadt Hera-tempel, låg på sydöstra kusten. Den nuvarande hufvudstaden, Vathy, ligger på öns östra del, vid en från norr inskärande vik. Enligt sägnen i äldsta tider bebodt af leleger, befolkades S. redan tidigt af ioner och bildade en af de mäktigaste staterna i det asiatiska Ionien. Konstflit och handel kommo tidigt till en rik blomstring, och med afseende på sjöväsendets utveckling gingo samierna i spetsen för öfriga greker. Filosofen Pythagoras och epikern Choirilos voro bördiga derifrån, och lyrikern Anakreon vistades der vid Polykrates' yppiga hof. Statsförfattningen var i äldsta tider monarkisk och derefter aristokratiskt republikansk, tills Polykrates i 6:te årh. f. Kr. å nyo upprättade ett envälde, hvilket sträckte sig äfven öfver de närliggande öarna. Sedan styrdes S. mestadels af persiske lydfurstar, tills det efter grekernas seger vid Mykale (479 f. Kr.) återfick sin sjelfständighet och anslöt sig till Athens vapenförbund. Med anledning af visad ohörsamhet kufvades ön med stränghet af Perikles (439 f. Kr.). Den var sedan en af Athens trognaste lydstater, ingick i det efter slaget vid Knidos (394) nybildade attiska vapenförbundet och införlifvades omsider med den romerska provinsen Asien. I det nuvarande turkiska riket intager S. sedan 1832 ställningen af en skattskyldig lydstat med egen representation (ärkebiskopen och 36 deputerade) och förvaltning, under en af sultanen tillsatt furste af grekisk nationalitet. Folkmängden, hvilken 1884 uppgick till 40,513, utgöres nästan uteslutande af greker. A. M. A.