Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Sand

Ämne: Geologiska formationer, lager och sedimentära bergarter · Mineral, bergarter och geologi

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 465–466 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Sand, petrogr., naturlig samling af jämförelsevis små, vanligen rundade korn af ett eller flere mineral eller bergartsfragment, mellan hvilka i torrt tillstånd antingen alls intet sammanhang finnes eller ock ett så ringa, att massan med lätthet kan söndersmulas genom ett lindrigt tryck mellan fingrarna. Nästan all i naturen förekommande sand har uppkommit af förutvarande fasta bergarter, derigenom att dessa till följd af vittring eller glacierers, hafsvågors och strömmande vattens inverkan af sig sjelfva sönderfallit eller med våld krossats och söndersmulats samt fragmenten derefter blifvit afnötta och sorterade efter storleken (naturlig slamning) i bäckar, floder och vid sjöstränder, hvaremot sand ej afsättes på djupare vatten. Alltefter mineralbeskaffenheten hos de i sanden ingående kornen skiljer man mellan qvartssand (till hufvudsaklig del qvartskorn), jernsand, kalksand, korallsand o. s. v. I afseende på uppkomstsättet skulle sanden kunna delas i flodsand och sjö- eller hafssand (strandsand), bildad i vatten, flygsand, som genom vinden omordnats och flyttats, samt vulkanisk sand, som uppkommit vid vulkaniska utbrott och består af till sandkornsstora partiklar i smält tillstånd söndersprängda vulkaniska bergarter och lavor. Den vulkaniska sanden uppslungas, vid bildandet, i luften och nedfaller derifrån i vulkanens omgifningar. -- Guldsand benämnes, fastän oegentligt, en sand, hvarur genom vaskning eller på annat sätt guld kan vinnas, ehuru guldkornens mängd, i förhållande till sanden i öfrigt, är försvinnande liten.

Sand förekommer af mycket olika ålder. Allmännast är den till de lösa jordslagen, de qvartära bildningarna, hörande jämförelsevis unga sanden (alluvialsand, postglacialsand eller mosand, glacialsand m. fl., hufvudsakligen bestående af qvarts och något fältspat), som inom Sverige och flere andra land bildar vidsträckta aflagringar, dels i sjelfva jordytan, dels öfvertäckt af lera m. m. Sådan sand, som tillhör tertiärtiden, krittiden, liastiden o. s. v., bildar stundom mäktiga lager mellan sandsten, kalksten och andra fullkomligt fasta bergarter. E. E.