Simpslägtet, Cottus, zool., tillhör fam. Cottidae och ordn. Acanthopterygii (Taggfeniga fiskar) inom fiskklassen. Dithörande fiskar hafva ett stort hufvud, bredare än kroppen, hvilken är nästan cylindrisk, baktill sammantryckt, utan fjäll, samt två ryggfenor och stora, rundade bröstfenor. Simporna äro små fiskar, som tillhöra den nordliga, tempererade zonens floder och kuster. De ligga dolda under stenar och lura på byte, som består i hvarjehanda smärre vattendjur. Af de fem till Sveriges fauna hörande arterna förekomma de hvarandra närstående C. gobio, stensimpan, och C. poccilopus, stengersen, i både sött och salt vatten; båda skilja sig från de öfriga dels genom ringare storlek och dels genom saknaden af taggar på gällocket. C. quadricornis, hornsimpan, hvars gällock är försedt med flere taggar och hvars hufvud är utmärkt genom förekomsten af fyra skrofliga knölar och två på nosen belägna taggar, har ett ganska anmärkningsvärdt utbredningsområde: i Sverige finnes den i hela Bottniska viken och söderut till Gotland samt dessutom i Vettern och Vänern, men deremot ej vid vestkusten. Som den för öfrigt lefver i Ladogasjön, i Jenisej och Hvita hafvet, måste man antaga, att den invandrat norrifrån, då Bottniska viken samt de ofvannämnda sjöarna utgjorde delar af Norra Ishafvet. -- C. bubalis, ox- l. dvärgsimpan, och C. scorpius, rötsimpan, båda utan knölar på hufvudet, men med taggar på gällocket, den förra med taggig, den senare med slät sidolinie, förekomma allmänt vid våra kuster. L-e.
Nordisk familjebok · första upplagan
Simpslägtet
Ämne: Fiskar: släkten och familjer · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1103 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗