Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Singulär

Ämne: Geometri, kurvor och trigonometri · Matematik och geometri

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1112 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Singulär (se Singuliär), särskild, egendomlig. -- Singulär punkt, matem., kallas hvarje punkt af en kroklinie eller yta, för hvilken några särskilda förhållanden i afseende på krökning eller kontinuitet ega rum. De vanligaste slagen af singulära punkter äro: inflexionspunkter, isolerade punkter, multipelpunkter, rebroussementspunkter och slutpunkter. Inom funktionsteorien förstår man med singulära punkter till en i planet representerad funktion de punkter, för hvilka funktionen blir oändlig; alltefter som funktionen för alla punkter i närheten af den i fråga varande punkten är ändlig eller icke, kallas punkten en oväsentligt eller väsentligt singulär punkt. Det senare slaget af punkter kallas äfven gränspunkter. -- Med singulär solution till en differentialekvation förstås en. sådan solution, som icke kan erhållas ur den generella solutionen genom att gifva de arbiträra konstanterna eller funktionerna särskilda värden. Om de generella solutionerna kunna representeras genom kroklinier, utgöra de singulära solutionerna vanligen envelopperna till dessa kroklinier. G. E.