Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma

Originalsida 562
Originalsida 562
Originalsida 562
Originalsida 563
562–563

Sida 562

Simulera ...

(1815--59). -- Se Stack, »Dictionary english-sindhi», (1859); Shirt-Mirza, »Diction. sindhi-english», (1879); Trumpp, »Grammar of the Sindhi language» (I872) och »Sindhi reading-book» (1858). H. A.

Sinding. 1. Otto Ludvig S., norsk målare, född 1842 i Trondhjem, tjenstgjorde först i inrikesdepartementet, men studerade derefter målarekonsten i Eckersbergs skola, under Gude och i München. S. är en särdeles mångsidig konstnär, som producerat såväl landskap, altartaflor och historiska taflor som folklifs-, arkitektur- och djurbilder. Bäst lyckas han i sina skildringar af det nordanfjällska Norges natur och folklif. Till hans mest bekanta arbeten höra: Slaget vid Svolder (på Kristiania slott), Landskap från Lofoten (i Nationalgalleriet i Kristiania) och Korsfästelsen (altartafla i Pauluskyrkan i Kristiania). S. har äfven uppträdt som bildhuggare och illustratör. -- 2. Stefan Abel S., norsk bildhuggare, den förres broder, född 1846 i Röros, studerade under Middelthun i Kristiania och under Wolf i Berlin, der han modellerade sin första större staty, Völund. På utställningen i Paris 1878 väckte han uppseende genom sin kolossalfigur Fången. S. har sedermera, bosatt för det mesta i Rom, utfört basrelieferna Kristiania slotts grundläggning (på Kristiania slott) och Låten barnen komma till mig (i Fjære kyrka) samt den präktiga marmorstatyn Barbarqvinna, som bär sin döde son ur slaget (på Karlsberg vid Köpenhamn). För den danske mecenaten Jacobsen j:r har han under sista tiden utfört flere arbeten, bl. a. en restauration af Freunds relieffris »Ragnarök». S. utmärkes af en djerf, stundom vild originalitet.

Si-ndonga. Se Ova-mpo.

Sindre, Nord. mytol. Se Dröpne.

Sine anno (förkortadt s. a.), Lat., utan år, d. v. s. utan tryckår (om böcker).

Sinear, bibliskt namn på Babylonien.

Sine dubio, Lat., utan tvifvel.

Sine ira et studio, Lat, utan hat och förkärlek, d. v. s. med opartiskhet. Uttrycket är hemtadt från Tacitus' »Annales» 1:sta bok 1:sta kap.

Sinekur (af Lat. sine, utan, och cura, omsorg), befattning, som ger jämförelsevis mycket i inkomst, men föga eller intet göra; latmanstjenst.

Sine loco (förkortadt s. l.), Lat., utan ställe, d. v. s. utan tryckort (om böcker). -- Sine loco et anno (förkortadt s. l. e. a.), utan ställe och årtal, d. v. s. utan tryckort och tryckår.

Sinettäret l. Sinervättäret, Finsk mytol., »blåfärgsnymfer», andeväsenden, som gåfvo blommorna och färggodset blå färg. O. G.

Singaleser kallas en i södra delen af ön Ceylon boende indisk folkstam.

Singapur l. Singapore. 1. Indobritisk ö vid halfön Malakkas södra spets, skild från kontinenten genom ett knappt 1 1/2 km. bredt sund. Areal 533 qvkm. 139,208 innev. (1881), deraf 2,769 européer, 22,155 malajer och 86,766 kineser. Ön, som är kuperad och fruktbar, producerar förnämligast ris och kryddor. Köpt af Ostindiska kompaniet 1824 och öfverlemnad till engelska kronan 1867, utgör den f. n. den vigtigaste delen af britiska guvernementet Straits settlements. -- 2. Stad, den enda på ön af samma namn, hufvudstad i nämnda guvernement, belägen på öns södra kust, på ömse sidor om en liten flodsutlopp i Singapur-sundet. Omkr. 110,000 innev., till största delen kineser. Den på högra flodstranden liggande stadsdelen har flere kyrkor, palats för guvernören, affärslokaler, dockor och skeppsvarf. S. har under de sista årtiondena, utvecklat sig till en af de största handelsplatser i östra Asien. Dess hamn, som är fri för alla nationer, besökes årligen af omkr. 3,800 skepp och eger regelbunden ångbåtsförbindelse med Europa. Exporten hade 1888 ett värde af 87 mill. doll., importen uppgick till 108 mill. doll. S. har uppvuxit ur ett faktori, grundadt 1819 af Stamford Raffles.

Singels (Eng. shingles), sjöv., egentligen små runda kiselstenar (af 0,5--3 cm. genomskärning); i allmänhet stenblandad grof sand och grus, som användes till ballast i fartyg. R. N.

Sing-sing, by i nord-amerikanska staten New-York, vid Hudsonfloden, 48 km. från New York. 6,578 innev. (1880). Förberedande militärskola. Statscellfängelse.

Singular-fideikommiss. Se Fideikommiss.

Singularis, Lat., gramm., ental. Se Numerus.

Singularsuccession. Se Succession.

Singuliär l. singulär (Fr. singulier, af Lat. singularis), särskild, sällsynt, framstående, egendomlig, besynnerlig. -- Singulièrement [sänggyliäröma'ng], Fr., synnerligen, sällsamt, utmärkt, besynnerligt.

Singultus, Lat., patol., det vetenskapliga nammet på hicka (se d. o.).

Singulär (se Singuliär), särskild, egendomlig. -- Singulär punkt, matem., kallas hvarje punkt af en kroklinie eller yta, för hvilken några särskilda förhållanden i afseende på krökning eller kontinuitet ega rum. De vanligaste slagen af singulära punkter äro: inflexionspunkter, isolerade punkter, multipelpunkter, rebroussementspunkter och slutpunkter. Inom funktionsteorien förstår man med singulära punkter till en i planet representerad funktion de punkter, för hvilka funktionen blir oändlig; alltefter som funktionen för alla punkter i närheten af den i fråga varande punkten är ändlig eller icke, kallas punkten en oväsentligt eller väsentligt singulär punkt. Det senare slaget af punkter kallas äfven gränspunkter. -- Med singulär solution till en differentialekvation förstås en. sådan solution, som icke kan erhållas ur den generella solutionen genom att gifva de arbiträra konstanterna eller funktionerna särskilda värden. Om de generella solutionerna kunna representeras genom kroklinier, utgöra de singulära solutionerna vanligen envelopperna till dessa kroklinier. G. E.

Singö, socken i Stockholms län, Väddö och Häfverö skeppslag. Areal 3,442 har. 613 innev. (1889). Kapell till Häfverö, Upsala stift, Närdinghundra kontrakt.

Källa: Project Runeberg · ·