Sida 452
Serafimer-ordensgillet
turvis tjenstgöra. Afdelningen för ögonsjuka skötes ännu af den ene af dessa professorer, men under kliniktiden af e. o. professoren i oftalmologi vid Karolinska institutet (nyss inrättad befattning), hvilken otvifvelaktigt snart kommer att öfvertaga hela afdelningens vård. På den medicinska afdelningen vårdas i medeltal årligen 1,050 patienter, på den kirurgiska något mindre. Men dessutom hafva lasarettets läkare att sköta en alltmer sig ökande poliklinik, under de senaste åren besökt af 11,000--12,000 patienter, tämligen lika fördelade på båda afdelningarna. Öfverläkarna hafva derför till biträde en underläkare samt en amanuens för kliniken och en för polikliniken på hvardera afdelningen, hvarjämte finnes en amanuens för nervkliniken. Lasarettet aflönar emellertid icke alla dessa amanuenser, utan är ersättning för en del af dem beredd på annat sätt. Öfverläkare å lasarettet sedan dess stiftelse hafva varit: Abr. Bäck (1752), Erik Elff (1753--58), J. A. Darelius af Darelli (1758--72), J. L. Odhelius (1772--1813), H. H. Böcker (1813--22), N. Y. Elgenstierna (1822--24), J. I. af Ekström (1824--31), K. V. H. Ronander (1831--40), M. Huss (1840--60), P. H. Malmsten (1860--76) och M. R. Bruzelius (sedan 1876). Biträdande eller andre öfverläkare hafva varit, utom de, som senare blifvit öfverläkare, P. Wising (1876--87) och J. G. Edgren (sedan 1888). Öfverkirurger hafva varit: O. af Acrel (1752--1806), K. F. von Schulzenheim (1772--1808), P. af Bjerkén (1808--18), Sam. Frölich (1818--21), K. J. Ekströmer (1821--49), K. G. Santesson (1849--85) och G. J. Rossander (sedan 1885). Biträdande och andre öfverkirurger hafva varit: O. A. Swalin (1844), Vinc. Lundberg (1846--49) och John Berg (sedan 1885).
Serafimerlasarettets styresmän hafva ända till senaste tid varit 2 af serafimerordensgillet utsedde serafimerriddare; detta till lasarettets synnerliga fromma. Men sedan Stockholms stad vid sitt anslag fäst det vilkor att en plats i direktionen skulle tillkomma en af staden utsedd ledamot, har direktionen blifvit fullständigt ombildad och utgöres nu af 6 personer: ordföranden och v. ordföranden, utnämnda af Kongl. M:t; en ledamot, vald af stadsfullmäktige; en, utsedd af Stockholms läns landsting, samt lasarettets öfverläkare och öfverkirurg. Tjenstemännen utgöras i öfrigt af en kamrerare, en sekreterare och en kommissarie. Sköterskornas antal, jämte deras biträden, är beräknadt till 1 sköterska för 10 sjuka i medeltal. Dessutom finnes sedan 1886 en husmoder. Lasarettets inkomster utgöras af räntor å donerade kapital, till ett belopp af 673,000 kr., utom de fonder, som äro afsedda för nybyggnader, lifräntor med flere ändamål; statsanslag 29,000 kr.; af enskilda samt hufvudstaden och korporationer: betalning för å lasarettet vårdade sjuke 53,000 kr. samt diverse smärre inkomster, allt uppgående till i rundt tal 140,000 kr. Under de senare åren hafva genom det ökade antalet sköterskor och deras samt den öfriga tjenstepersonalens förbättrade lönevilkor, lasarettets inkomster visat sig otillräckliga, hvarför också afgifterna för betalande sjuka måst höjas, dock ej öfver hvad som å andra sjukhus erlägges. Rsr.
Serafimerorden, svensk orden, som, enligt Dalin och andra äldre historiska författare stiftad af Magnus Ladulås, erhöll sina statuter af Fredrik I d. 23 Febr. (g. st.) 1748, samtidigt med stiftandet af Svärds- och Nordstjerne-ordnarna. Ordens herre och mästare är Sveriges konung. Gemensamt med de två nämnda ordnarna har Serafimerorden flere ämbetsoch tjenstemän, af hvilka de högste, kansleren och vice kansleren, öfversteskattmästaren och öfversteombudsmannen, måste vara serafimerriddare. Orden är stiftad »till belöning för snille, vitterhet, mandom och tapperhet.» samt utdelas åt främmande furstar »såsom tecken af vänskap och högaktning» äfvensom till »svenske män, hvilka af det allmänna gjort sig högst förtjente och blifvit värdige bekläda de yppersta ämbeten i riket». Den eger endast en grad, riddaregraden, ehuru dess svenske medlemmar officielt benämnas riddare och kommendörer af K. M:ts orden, då densamma anses i sig förena Svärds- och Nordstjerne-ordnarna. För att upptagas bland serafimerriddarna fordras minst generallöjtnants rang och värdighet som kommendör af annan svensk orden. Riddarnas antal är i statuterna faststäldt till 32, deraf 8 utländska (regerande furstar och deras söner utnämnas till obegränsadt antal), men uppgår f. n. (1890) till några och tjugu. Den numera ej brukliga ordensdrägten är för stora högtider hvit och svart, eljest purpur och gul. Insignierna äro: 1) en vid stor parad buren, af 11 gyllene serafhufvud och 11 blå, emaljerade s. k. patriarkalkors sammansatt ordenskedja; 2) ett gyllene, hvitemaljeradt, af en kunglig krona krönt kors, i hvars blå midtglob på framsidan synes Sveriges vapen (tre kronor), initialerna till ordens »härskri» J. H. S. (Jesus Hominum Salvator) och 3 Kristi kors-spikar i guld, samt på baksidan bokstäfverna F. R. S. (Fredericus Rex Sueciae), hvarjämte globen är omgifven af 4 gyllene serafhufvud och 4 patriarkalkors; detta kors, som hänger under kedjan, när denna begagnas, bäres eljest i ett vattradt, ljusblått sidenband öfver axeln, från höger till venster; 3) en ordenskorsets framsida liknande, men ej med krona krönt silfverkraschan, som bäres å venstra sidan af bröstet. Serafimerriddarna tituleras af konungen herrar och äro i rang »näst efter statsrådets i tjenst varande ledamöter». Vid deras död ringes i Riddarholmskyrkaris s. k. serafimerklocka, och riddarens vapen (om han har något sådant) skall upphängas i denna kyrkas kor. Åt de äldste svenske och norske serafimerriddare utdelas pension.
Serafimer-ordensgillet. Genom en förordning af år 1773 uppdrogs öfverstyrelsen och vården af rikets hospital och barnhus äfvensom sedermera af länslasaretten åt tvänne serafimerriddare, hvilka sedan 1776 biträddes af en generaldirektör öfver lasaretten. Den 25 Nov. 1787 öfvergick öfverinseendet å dessa anstalter till ett orgensgille, serafimer-ordensgillet, bestående af serafimerordens kansler, vice-kansler, öfverste skattmästare, öfverste
Källa: Project Runeberg ·
