Sida 106
Råsegel ...
jorden. I sitt lefnadssätt äro de båda nu nämnda råttarterna mycket lika; dock håller den svarta sig hällre i husens öfre delar (på vindar och loft), den bruna deremot på marken, i källare, kloaker m. m. Båda ega de en synnerlig förmåga att gnaga sig genom väggar och murar. Deras föda utgöres af organiska ämnen af allahanda slag, och de sky ej att angripa både mindre och större husdjur. Också är den skada råttorna anställa mycket stor, särskildt då de förefinnas i mer än vanlig (stundom ofantlig) mängd. De äro i hög grad närgångna och påflugna, tränga sig in i visthus, spanmålsbodar o. s. v.; äfven om bord på fartyg utgöra de en svår plåga. Råttorna äro sällskapliga djur, som ofta reda sig en gemensam bale och värma hvarandra genom att krypa tätt tillhopa. Stundom äro flere individer sammanvuxna medelst svansarna och matas väl af sina kamrater, enär de sjelfva ej kunna skaffa sig föda. Man har kallat sådana samlingar för »råttkonungar», och förr voro om dem åtskilliga sagor i omlopp. Äfven mot sjuka och ålderdomssvaga individer lära andra råttor visa sig medlidsamma och bära föda till dem. Otaliga äro de medel, som man användt till råttornas förminskande i antal. Fällor, snaror, gift och andra skadliga ämnen, kattor, råtthundar samt, af vilda djur, ugglor, korpar och vesslor förgöra en mängd; men det oaktadt hålla råttorna sig godt uppe i den ständiga kampen för tillvaron, ehuru de väl kunna nödgas rymma fältet der och hvar. -- I södra Europa har från Egypten inkommit den så kallade takråttan, M. alexandrinus, hvilken sannolikt är endast en varietet af den svarta, men till färgteckningen liknar den bruna råttan. -- Skogsmusen har bakfoten lika lång som underbenet, hufvudet jämförelsevis större, med längre och spetsigare nos än hos följande art, kindbågarna mycket smala samt kroppen 10--13 och svansen 10--12,5 cm. lång. Färgen är ofvan grågulaktig, stundom mera gråbrunaktig, med svarta spetsar på de längre håren; kroppssidorna äro ljusare gulgrå, med glesa, svarta hårspetsar, och längre ned nästan enfärgadt rostgula. Tvärs öfver bröstet finnes allmänt ett blekt rostgult tvärband; undre delarna äro hvita, med skarp färggräns. Arten förekommer talrikt i skogsmark och på åkerfält (stundom i boningshus) fr. o. m. Skåne till Lappmarken. För öfrigt träffas hon i hela Europa och vestra Asien. -- Husmusen (se d. o.) fanns redan i forntiden i Europa. Hon är godmodig och fredlig, nyfiken, klok och listig, odygdig och näpen i sitt uppträdande, men mycket skadlig, emedan hon gnager sönder eller drager bort föremål af allahanda slag äfvensom förtär eller snaskar ned matvaror och drycker. Katten är mössens värsta fiende, hvarjämte en stor mängd af dem faller offer för ugglor, små rofdjur, igelkottar och näbbmöss. -- Både råttor och möss hafva för sed att gömma undan födoämnen; särskildt skogsmusen plägar samla sig rikliga förråd. -- I Finland och Danmark, mellersta och södra Europa, Ryssland och Sibirien finnes dvärgmusen, M. minutus, hvars öron äro korta, rundade och innehållas 3 gånger i hufvudets längd; svansen är lika lång som eller något längre än kroppen. Färgen är ofvan grågulaktig, med starkt rostgul anstrykning, i synnerhet på hufvudet, länden och kroppssidorna; undre delarna äro hvita, med skarp färggräns. Kroppens längd utgör 6--7 cm. Arten lefver på åkerfält, bland säf och vass, på mossar o. s. v. samt bygger konstmässiga, öfvertäckta bon, hvilka fästas öfver marken på smärre växter, sädesstubb, skylar o. s. v. Möjligen finnes hon äfven i Sverige. C. R. S.
Rått-tornet. Se Bingen.
Råtvist. Se Rågång.
Råvacka. Se Dolomit.
Råå. Se Rå.
Räcka (uträcka), med hammare eller valsverk bibringa jern eller andra smidiga metaller en annan form, än de förut hade. I de flesta fall uppvärmas metallerna till en viss grad, innan de uträckas. C. A. D.
Räckhärd. Se Härd, Tysksmide och Vallonsmide.
Räddningsboj. Se Frälsarboj och Frälsarkrans.
Räddningsbåt (lifbåt), en skeppsbåt, hvars byggnad och plats ombord särskildt afse dess användande vid räddning, bergning o. dyl. ute
2
till sjös. De vid lifräddningsstationerna (se d. o.) använda båtarna äro större och byggda efter mera bestämda regler (se fig.). R. N.
Räddningsinstitut, räddningsanstalter. Se Förbättringsanstalter.
Räddningsväsendet. Se Lifräddningsstationer.
Räder, Gustav, tysk teaterförfattare, f. 1810, d. 1868, var en framstående komisk skådespelare, sedan 1839 anställd vid hofteatern i Dresden. Han författade trollerifarser och sångspel, deribland Purzel in Spanien (»Herr Jönssons
Källa: Project Runeberg ·
