Skuror l. skåra (af skära), herald., linie, som delar en vapenskölds yta. Skurorna kunna till antal och form vexla i det oändliga. Om den spets, som uppkommer af tvänne sammanstötande skuror, har sköldens öfre eller nedre kant till bas, eller om den börjar på öfre eller nedre sköldkanten och slutar midt på sköldens sidor eller går till nedre eller öfre hörnen, uppstår en s. k. mantelskura.
Nordisk familjebok · första upplagan
Skuror
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1354 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗