Socii. Det latinska ordet socius betyder i allmänhet en »förbunden» eller »kamrat», »deltagare». Ordet erhöll småningom en särskild statsrättslig betydelse, så att socii utmärkte det romerska folkets bundsförvandter (se d. o.). Af dessa funnos olika slag. I äldre tider voro latiner och herniker med Rom förenade i ett försvarsförbund, hvari dock Rom småningom blef den starkare parten. Latinerna sökte längre fram häfda sin sjelfständighet genom ett krig, 340--338 f. Kr., men detta utföll olyckligt för dem. Härefter blefvo de fullständigt beroende af romarestaten. I dylikt beroende kommo någon tid derefter äfven hernikerna samt småningom öfriga italiska folk, dock på det sätt att ej folken såsom sådana (samniter. etrusker m. fl.), utan de särskilda samhällena till Rom trädde i ett förbundsförhållande, enligt hvilket de förpligtades att lemna manskap till den romerska hären och flottan samt i sjelfva verket blefvo lydstater. Främst bland de italiska bundsförvandterna stodo latinerna, hvilka ock pläga nämnas särskildt (socii nomenque latinum, bundsförvandterna, och främst latinerna); de hade nämligen den företrädesrättigheten att i vissa fall kunna blifva romerska medborgare m. m. Sedan till följd af romarnas öfvermod och förtryck bundsförvandternas missnöje gifvit sig luft i ett krig (91--88 f. Kr.), förändrades deras ställning så, att den romerska medborgarerätten utsträcktes till alla innebyggare i Italien. Den latinska rätten tilldelades efter denna tid först åt samhällena i det transpadanska Gallien, sedan jämväl åt åtskilliga spanska städer. Ett annat förbundsförhållande egde rum mellan Rom och främmande konungar eller folk, vare sig så, a) att i sjelfva verket den utländske herskaren eller samhället stod i ett slags vasallförhållande till Rom -- såsom fallet var med Masinissam. fl. --, hvilket vanligen innebar skyldighet att lemna penningar och krigsfolk, eller ock b) att förbundet var en vanlig allians.
Med socii förstods ock italiska bundsförvandt-trupper i den romerska hären till bundsförvandtkrigets tid (jfr Legio, sp. 991 och 992). En särskild afdelning var socii navales, d. v. s. matroser, hvilka mestadels togos från bundsförvandterna i Italien. R. Tdh.