Nordisk familjebok · första upplagan · Romarriket och antikens Rom

Italien: antik och kyrklig

Forntida Italien och Rom, folkslag, påvar och kyrkohistoria, samt tidiga germanska riken i Italien.

34 artiklar

Artiklarna

Anastasius Fyra påfvar hafva burit detta namn: 1) A. I (398-402), den 40:de i ordningen bland de romerske biskoparna, känd för sitt verksamma deltagande i de … band 1, sp. 681
Fescenninska verser l. Fescennier (Lat. fescennini versus) kallades fordom uti Italien tillfällighetsverser af skämtsamt innehåll, som sjöngos vid de landtliga … band 4, sp. 1178
Kommunernas historia I det romerska riket var kommunalförfattningen synnerligen mångskiftande. Inom Italien erhöllo de olika områdena i anseende till medborgarerätt och … band 8, sp. 1110
Socii Det latinska ordet socius betyder i allmänhet en »förbunden» eller »kamrat», »deltagare». band 14, sp. 1534
Tribus Lat., benämning på (de lokala) afdelningarna af det romerska folket. Från den äldsta tiden omtalas trenne tribus, vanligen benämnda ramnes, tities … band 16, sp. 692
Sibylla sibyllinerna. Redan före Alexander den stores tid talas inom den helleniska verlden om sibyllor, gudaingifna sierskor. som i ekstatiskt tillstånd i … band 14, sp. 981
Annaler (Lat. annales, af annus, år), årsböcker. I Rom hade presterna, särskildt pontifex maximus (öfverste presten), sig ålagdt att för hvarje år uppteckna … band 1, sp. 812
Teoderik kallad den store, östgoternas konung, folkvandringarnas, den germanska hjelteålderns mest storslagna personlighet, tillhörde Amalernas urgamla … band 16, sp. 13
Hesperien (Grek. Hesperia; af Hesperos, aftonstjernan) l. "vesterlandet" kallades af grekerna i allmänhet de vester om Grekland belägna landen, men … band 6, sp. 1160
Appiska vägen (Lat. Via appia) kallades den berömda, 120 romerska mil långa väg, som med otrolig möda och kostnad anlades af censorn Appius Claudius den blinde … band 1, sp. 920
Flagellanter (af lat. flagellare, gissla), gisslare, kallades medlemmarna af vissa medeltida brödraskap, som trodde sig genom kroppens gisslande kunna förvärfva … band 4, sp. 1415
Samniter l. sasiner, ett till den italiska stammen hörande folk (jfr Italiska folk). Samniterna voro under romerska republikens äldre tider det utan … band 14, sp. 444
Östgoter (Lat. ostrogothi l. ostrogothae), en afdelning af goterna (se d. o.). Sedan Dacien (östra Ungern, Siebenbürgen och Rumanien) inrymts åt goterna … band 18, sp. 769
Eugenius Fyra påfvar hafva burit detta namn. -- 1. E. I innehade ämbetet 654--57 och blef kanoniserad. -- 2. E. II, 824--27, erkände Kejsarens öfverhöghet … band 4, sp. 802
Pompeji (Ital. Pompei), en återuppgräfd forntida stad uti Italien, hvilken är af utomordentlig betydelse för den romerska fornforskningen genom den … band 12, sp. 1565
Vigilia (plur. vigiliae), Lat., egentl. vaka, nattvak. 1. Nattvakt i det romerska lägret. Se Castra, sp. 86. -- 2. I katolska land benämning på den med … band 17, sp. 938
Katarina (af Grek. katharos, ren, kysk). Detta namn har burits af fem helgon inom den romerska kyrkan. De mest berömda utländska äro: 1. K. från Alexandria … band 8, sp. 487
Monte Cassino benediktinkloster i den italienska provinsen Caserta, grundlagdt år 529 af den hel. Benedikt af Nursia (se denne). Det ligger på ett tämligen högt … band 11, sp. 1310
Albigenser kallades efter staden Albi, i grefskapet Albigeois i södra Frankrike, åtskilliga antikyrkliga sekter i slutet af 12:te och början af 13:de årh. Deras … band 1, sp. 367
Miltitz Karl von, påflig kammarherre, bekant för sin beskickning 1518 till Sachsen med uppdrag att göra Luther oskadlig för den romerska kyrkan vare sig … band 11, sp. 1045
Kalabrien (Lat. och Ital. Calabria) var i forntiden namnet på den sydöstra halfön i södra Italien, hvilken äfven kallades Japygia och Messapia (nu prov … band 8, sp. 28
Rōmulus var enligt sagorna Roms grundläggare och förste konung. I de många romerska och grekiska sägnerna härom förekomma uppgifter af vexlande innehåll … band 13, sp. 1395
Tarpejiska klippan (Saxum tarpejum, Rupes tarpeja) kallades en del af den kapitolinska bergshöjden i det forna Rom. Derifrån nedstörtades vissa förbrytare, särskildt … band 15, sp. 1404
Regester (Lat. regesta, af regerere, införa på sin plats, egentl. de böcker, i hvilka romerska kyrkans notarier införde påfvebrefven), en i tidsföljd ordnad … band 13, sp. 830
Formosus påfve 891--896, kallade till hjelp mot Guido af Spoleto den tyske konungen Arnulf af Kärnthen, hvilken han sedermera krönte till romersk kejsare … band 5, sp. 39
Legat (Lat. legatus, utskickad), påfligt sändebud (alltid en kardinal) med ett specielt uppdrag, i motsats till nuntie, den heliga stolens ordinarie … band 9, sp. 985
Romersk-katolska kyrkan kallas den katolska (»allmänna») kyrkan, sådan hon under den romerske biskopens (påfvens) ledning under medeltiden utbildade sig i Vesterlandet … band 13, sp. 1384
Anastasius abbot och påflig bibliotekarie i Rom, d. 886. Han deltog som romersk legat i det 8:de (latinska) ekumeniska mötet i Konstantinopel, 869. För öfrigt … band 1, sp. 681
Zacharias påfve 741–752, af samma grekiska slägt som företrädaren, Gregorius III. Genom att gifva sitt bifall till den siste merovingiske konungens, Childerik … band 18, sp. 158
Italisk Med ordet italisk betecknar man allt, som rör Italiens forntid, t. ex. italisk mytologi och filosofi, italiska folk, språk, gudomligheter, mynt o … band 7, sp. 950
Liber diurnus romanorum pontificum kallas en samling formulär för en mängd i den romerska kyrkan förekommande vigtiga förrättningar, såsom påfvens installation, de suburbikariske … band 9, sp. 1205
Ambrosianska liturgien (Officium Ambrosianum, Ritus Ambrosianus) kallas den från den romerska messordningen i flere punkter afvikande ritual, som enligt traditionen var … band 1, sp. 602
Oenötrer (en-; Lat. Oenotrii, Grek. Oinotroi) kallades af grekerna de äldste innevånarna på Italiens sydvestra spets. De kommo tidigt dels under de grekiske … band 12, sp. 124
Etruskerna voro enligt O. Montelius: »The Tyrrhenians in Greece and Italy» (i »Journal of the Anthropological Institute», Febr. 1897) till Italien från vestra … band 20 (supplement), sp. 694

Artiklarna

Fler ämnen i romarriket och antikens Rom