Solander

Solander, Daniel, naturforskare, född d. 12 Febr. 1733 i Piteå, blef student i Upsala 1750 och var en af Linnés mest intresserade lärjungar. 1759 reste han på dennes rekommendation samt på anmodan af engelsmännen J. Ellis och P. Collinson till England för att upphjelpa det naturhistoriska studiet derstädes. Efter att hafva företagit en resa till Kanarie-öarna utnämndes han till biblioteksamanuens vid British museum och deltog 1768--71 i Cooks färd kring jorden. I förening med botanisten Joseph Banks gjorde S. derunder betydande naturaliesamlingar och affattade beskrifningår öfver sina rön. 1771 förordnades han till vice bibliotekarie vid British museum samt erhöll s. å. juris och medicine doktors värdighet i Oxford. 1772 blef han ledamot af svenska vetenskapsakademien och dog i London d. 13 Maj 1782. S. ansågs för en af sin tids förnämste naturforskare. Bland hans skrifter må nämnas: Elementa botanica (1756), Beskrifning öfver petrifikater och flere smärre uppsatser i Vetenskapsakademiens i London handlingar. L-e.