Solaneae

Solaneae Juss. l. Solanaceae Lindl., bot., en nat. fam. af örter och buskar, utbredd öfver nästan hela jorden, med undantag af de kallaste trakterna, samt talrikast förekommande inom tropikerna. Bladen sakna stipler och sitta i en högst egendomlig ställning parvis, ett större och ett mindre tillsammans. Dylika bladpar stå i 2 rader, och genom förskjutning komma blomskaften att gå ut från stjelken å stycket mellan 2 blad, således efter utseendet icke från någon bladvinkel och på motsatt sida om närmast nedanför stående blad -- hvilket förhållande står i samband med att stammen utvecklas sympodiskt (se d. o.). Det sambladiga blomfodret är vanligen likformigt 5-flikigt, stundom 2-läppigt. Blomkronan oftast regelbunden, 5-flikig. Ståndarna 5, med fria strängar samt åtskilda eller tätt sammanstående l. förenade knappar (kl. Syngenesia, Monogamia L.) Pistillen är 1. Frukten är bildad af 2 fruktblad, som hafva en sned ställning i förhållande till axeln. Fröfästet är mycket tjockt och uppbär många vanligen njurformiga frön. Vid mognaden blir frukten ett bär eller en torr, 2-rummig (hos Datura nedtill 4-rummig) kapsel, som öppnar sig antingen med flikar eller med lock. Till familjen höra mer än 1,200 arter i många slägten, bland hvilka Solanum och Hyoscyamus äro inhemska i Sverige, hvarjämte Datura och Lycium finnas här och der likasom vilda. Hos många solanacéer träffas narkotiska, vanligen pupillvidgande alkaloider (atropin, daturin, hyoscyamin, duboisin o. s. v.), hvarigenom de blifva i medicinen användbara, men andra lemna vigtiga näringsmedel genom ymnig stärkelseaflagring i de underjordiska delarna (jfr Potates), och flere gifva ätliga frukter, hvilka genom sin halt af äpplesyra hafva en syrlig smak (jfr Judekörsbär). O. T. S.