Storryssland, den mellersta och största delen af Europeiska Ryssland, omfattar det hufvudsakligen af storryssar bebodda, i 19 guvernement delade området mellan Norra ishafvet och Hvita hafvet in Finland, Östersjöprovinserna och Hvita Ryssland i v., Ukrajna och Donska kosakernas land i s. v. och s., de forna tatariska rikena i s. ö. och Sibirien med Uralbergen i ö. Areal 2,231,246 qvkm. Delvis genom den nordryska landåsen ar S. deladt i en nordlig och en sydlig del, af hvilka den förra (guvernementen Archangel, Olonets och Vologda) omfattar 1,410,047 qvkm., deraf mer än 1/3 är ofruktbar ödemark och omkr. 1/2 skog. Befolkningen, till omkr. 12--28 proc. uppblandad med kareler, samojeder och syrjäner, uppgår till omkr. 1 pers. på qvadratkilometern. Det sydliga S. (guvernementen Novgorod, Pskov, Moskva, Tver, Jaroslav, Kostroma, Vladimir, Nisjnij Novgorod, Rjazan, Tula, Kaluga, Smolensk, Orel, Kursk, Voronesj och Tambov) har en areal af 871,201 qvkm. och en folkmängd (med finnar och tyskar blandade storryssar) af omkr. 28 pers. på qvadratkilometern. De nio centrala guvernementen utgjorde kärnan i det forna storfurstendömet Moskva eller det moskovitiska riket.
Nordisk familjebok · första upplagan
Storryssland
Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Ryssland: geografi, folk och historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 703–704 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗