Strömstad, stapelstad i norra delen af Bohus län, omkr. 15 km. s. om Svinesund, belägen på bägge sidor om Strömsån, vid dennas utlopp i Skagerak. Den på ojämn grund anlagda, men numera tämligen regelbundet byggda staden omgifves af en kal, klippuppfylld trakt, som först på längre afstånd erbjuder några naturskönheter. Stadens område, 457 har (hvari dock vatten ingår med 44 har), är satt till 2 mantal. Taxeringsvärdet uppgick 1889 till 2,107,700 kr., deraf 77,400 kr. för jordbruksfastighet. Innevånareantalet hade från 1,986 år 1870 ökats till 2,296 år 1880 och 2,510 år 1890. Den förnämsta stadsmannanäringen är sjöfart, men till väsentlig del lefver staden på den der anlagda hafsbadanstalten, en bland de äldsta i Sverige, begagnad redan på 1780-talet och för hvars skull staden blifvit försedd med de vackra planteringarna på Laholmen, på torget och långs ån. Af offentliga byggnader må nämnas kyrkan samt det nya, vackra societetshuset. Den utmärkta hamnen besöktes 1888 af 1,666 ankommande och afgående fartyg, som tillsammans hade 120,463 tons drägtighet, och för hvilka erlades 4,486,35 kr. i hamnafgifter. Stadens egen handelsflotta utgjordes af 12 segelfartyg om tillsammans 1,931 tons. På det i staden befintliga sjömanshuset voro inskrifna 70 fartygsbefälhafvare och 288 man sjöfolk. Af handlande funnos 29, med 35 biträden; handtverkarnas antal uppgick till 42, med 74 arbetare. Endast 2 smärre fabriker funnos, ett bryggeri och en tobaksfabrik, med tillsammans 13 arbetare och 37,000 kr. tillverkningsvärde. Stadens tillgångar voro s. å. bokförda till 120,784 kr., skulderna till 76,000 kr. Undervisningsanstalter äro ett treklassigt allmänt läroverk samt en navigationsskola (sedan 1881). För öfrigt finnas en sparbank samt ett afdelningskontor af Göteborgs enskilda bank. Från tryckeri i staden utgifves »Strömstads tidning» två gånger i veckan. -- I kyrkligt afseende annex till Skee moderförsamling, bildar S. vid val af riksdagsman i Andra kammaren en valkrets med städerna Uddevalla och Marstrand.
S. utgjorde fordom ett fiskeläge, Strömmen kalladt, blef köping 1666 och erhöll stadsprivilegier 1672. Afbränd under 1676 års krig, blef staden under Karl XII befäst med skansar och besköts hårdt, ehuru utan framgång, 1717 af Tordenskjold. Sedermera har staden fört ett i allmänhet obemärkt lif under en tryckande handelskonkurrens med de bättre lottade norska kuststäderna. Ett par större eldsvådor, 1876 och 1880, hafva medfört den fördel, att den förut oregelbundet anlagda staden blifvit betydligt bättre bebyggd. Badortens specialitet är de utmärkt väl skötta gyttjebaden. Gyttjan, som finnes endast på ett ställe i fjorden, den s. k. Bojarkilen, utmärker sig genom sin rikhaltighet på svafvelbunden vätgas samt genom sina lösliga salter och mikroskopiskt fint fördelade partiklar. A. G.