Superfosfat

Superfosfat (se Fosfat och Gödningsämnen), gemensam benämning på alla sådana gödningsämnen, som hufvudsakligen innehålla sura fosforsyrade salter, hvilka äro lättlösliga i vatten. Dessa gödningsämnen framställas af råfosfat, vanligen basisk fosforsyrad kalk, medelst behandling med svafvelsyra. Till följd häraf komma dessa fabrikat att jämte lättlösliga fosforsyrade salter äfven innehålla sulfat och bland dessa framförallt svafvelsyrad kalk eller gips. Vidare pläga ock superfosfaten försättas med kalisalter samt qväfvehaltiga substanser, hvarigenom ett mera fullständigt gödningsämne uppkommer, som passar för de flesta af våra kulturväxter. Derigenom att fosforsyran uti superfosfaten befinner sig under en så ytterst lättlöslig form, kan den med lätthet sprida sig och jämnt fördela sig öfverallt i matjorden. Medelst en ringa qvantitet af dessa gödningsämnen kan man derför åstadkomma en kraftig och tillika mycket hastig verkan på växtligheten. Under superfosfatens förvaring, särdeles om vinterkölden får tillfälle att inverka på massan, sönderdelas eller omsättas de lösliga fosfaten sålunda, att fri fosforsyra afskiljes, under det att ett basiskt salt bildas, som är olösligt eller åtminstone mycket svårlösligt i vatten, så vida detta senare ej innehåller kolsyra eller vissa salter och organiska föreningar i lösning. Om superfosfaten blifvit framställda af råämnen, som innehålla jernoch lerjordsfosfat jämte fosforsyrad kalk, uppstå dessa omsättningar och förändringar i superfosfatens sammansättning och föreningsförhållanden vida lättare och i större grad, än om de utgöras mera enbart af kalkfosfat. Den fosforsyra, som varit löslig i vatten, men sålunda å nyo öfverföres i olöslig förening, kallas »återgången» fosforsyra. Vid undersökning och värdebestämning af superfosfaten plägar man derför bland dem särskilja trenne slag eller former af fosforsyra, nämligen den i vatten lösliga delen, den återgångna fosforsyran, hvilken ej löses i rent vatten, men väl uti en utspädd lösning af citronsyrad ammoniak, samt den återstående olösta fosforsyran, som under superfosfatberedningen undgått svafvelsyrans inverkan och derför fortfar att vara olöslig i både vatten och citronsyrad ammoniak. För att undersöka och närmare bestämma denna del, måste man följaktligen behandla superfosfatet med starkare syror, t. ex. salpetersyra. För praktiskt ändamål och för bestämningen af superfosfatens handelsvärde är stundom af vigt att särskildt angifva procenttalen af vattenlöslig, citratlöslig och olöslig fosforsyra. C. E. B.