Svarande

Svarande, jur., den, mot hvilken en annan, käranden, vid domstol framställer anspråk, eller som för brott inför rätta tilltalas. I tvistemål yrkar i allmänhet käranden, att svaranden skall åläggas utgifva egendom eller fullgöra en skyldighet -- kort sagdt käranden gör i allmänhet ett angrepp mot svaranden i afsigt att afvinna denne något. Undantagsvis kan dock förhållandet vara motsatt, så att käranden i ändamål att sjelf ernå framtida trygghet för angrepp yrkar, att svaranden skall, om han kan, visa fog för något då vanligen af honom mot käranden utom rätten framstäldt anspråk (»provokatorisk» rättegång). I brottmål är svaranden alltid skyldig att svara. I tvistemål anses enligt nyare uppfattning att, derest svaranden genom uteblifvande försummar att tillvarataga sitt eget intresse, det icke finnes något skäl att tvinga honom dertill, utan att han må skylla sig sjelf, derest kärandens anspråk i sådant fall blifver godkändt. Så ej efter svensk lag, hvilken fortfarande i allmänhet ålägger svaranden inställelse för rätta såsom en laglig skyldighet, hvilken, om den icke godvilligt uppfylles, kan framtvingas med böter och viten. Endast undantagsvis tillåter lagen, att en tvist afdömes, utan att svaranden iakttagit inställelse (s. k. tredskodom). Jfr Bevisskyldighet och Stämning.