Syssitia

Syssitia, Grek. (eg. matlag, af syn, tillsammans, och sitos, mat), kallades i det forna Grekland de inom vissa doriska stater i lag föreskrifna gemensamma måltiderna för männen. I Sparta, der dessa måltider buro det specifika namnet fiditia (i äldre tider andreia, »mannasamqväm»), voro alla medborgare förbundna att dagligen deltaga i dem. Måltiderna intogos i slutna matlag af ungefär 15 personer, hvilka vid uppstående tomrum kompletterade sig medelst omröstning med brödkulor. Medlemmarna af ett sådant matlag kallades tältkamrater, och hela inrättningen stod tydligen i nära samband med statens militäriska organisation. Hufvudrätten utgjordes af den berömda spartanska svartsoppan, i hvilken blod ingick såsom en beståndsdel. Såsom dessert tjenade ost, fikon och oliver. För öfrigt stod det hvarje deltagare fritt att undfägna sina bordskamrater med någon extra rätt af villebråd, bakverk eller dylikt. Detta lär dock med tiden hafva urartat derhän att den föreskrifna spisordningen iakttogs endast till formen, hvaremot man i verkligheten njöt ett ganska yppigt kosthåll. Till bestridandet af den gemensamma mathållningen erlade hvarje deltagare ett visst månatligt belopp af lifsmedel och penningar. Den, som underlät eller af fattigdom var urståndsatt att erlägga detta bidrag, var utesluten från syssitierna, men på samma gång förlustig sina fulla medborgerliga rättigheter. På Kreta voro syssitierna, der kallade andreia, inrättade på mera kommunistisk grundval. Åtminstone med afseende på staden Lyktos är det nämligen meddeladt, att dessa måltider bekostades af statskassan, som äfven lemnade bidrag till de hemmavarande familjernas underhåll. A. M. A.