Tarapacá

Tarapacá, nordligaste provinsen i syd-amerikanska republiken Chile, ligger utmed Stilla hafvet och skiljes af floden Camarones från det peruanska, af Chile till 1893 förvaltade området Tacna samt i s. af Rio Loa från Atacama. Arealen beräknas till 71,000 qvkm. och folkmängden till omkr. 50,000 pers. Större delen af provinsen utgöres af den vattenfattiga, öde Pampa de Tamarugal. Endast få af de många från Anderna nedrinnande strömmarna nå hafvet; de flesta sina ut under sommaren på nämnda pampa, och endast torra, steniga flodrännor beteckna deras nedre lopp. Klimatet är ytterligt hett och torrt. Provinsens väsentligaste rikedom utgöres af dess salpeterfält och guanolager, hvilka voro statsmonopol i Perú och denna republiks förnämsta inkomstkälla, men retade Chiles roflystnad och gåfvo anledning till det för Perú olyckliga kriget med denna republik, hvilket slutade med provinsens förlust (1883). T. har äfven saltlager samt guldoch silfvergrufvor, hvilka förr gåfvo ett rikt utbyte. Jernvägar föra från hamnarna Pisagua, Iquique och Patillos till saltlagren och salpeterfälten i det inre landet. Hufvudstad är Iquique. Den forna hufvudstaden T., på vestra sidan af Anderna och vid östra randen af Pampa de Tamarugal, räknar nu endast ett tusental innevånare. Den hade fordom rika silfververk.