Tarantsjer, en tatarisk, med perser uppblandad stam från Öst-Turkestan, af hvilken största delen för omkr. 100 år sedan af kinesiska regeringen förflyttades till Ili-dalen (Kuldsja-distriktet) för att der bilda en motvigt mot de orolige dunganerna. Med deras tillhjelp kufvades också tvänne dunganska uppror, men vid en tredje resning (1864--65) förenade sig tarantsjerna med dunganerna och fördrefvo kineserna. Vid kort derefter uppkomna fientligheter mellan de förbundne segrade tarantsjerna, och sedan de underkufvat de med kineserna allierade solonerna (tungusiska nybyggare) och sibo (mandsjuiska kolonister) samt en del grannstammar, kirgiser (kasaker) i n. och v., karakirgiser i s. v. och kalmucker i s. ö., blefvo de herrar öfver hela Ili-dalen, der de bildade ett ordentligt, af en sultan och underlydande »beker» styrdt rike. Då de der gåfvo skydd åt förrymda ryska kirgiser, ockuperades deras land af ryssarna (1871), hvilka dock genom fördraget i Livadia (1879) och gränsregleringen 1881 afträdde allra största delen deraf till Kina med den från n. i Ili infallande floden Chorgos till gräns, så att af omkr. 40,000 tarantsjer blott 5,000 stannade under ryskt välde. Till namnet sunnitiska muhammedaner, följa de vida mer uråldrig sed än islams bud (deras qvinnor gå alltid obeslöjade) och egna sig uteslutande åt jordbruk och handel, men kunna icke i detta hänseende täfla med de med dem sammanboende, mera utvecklade och driftige dunganerna. H. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tarantsjer
Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Orter i Ryssland, Österrike och Östeuropa
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1391 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗