Sida 700
Tapirbark ...
ostronfångst samt liflig handel med spanmål, olivolja och sydfrukter. Hamnen skyddas af de framför densamma liggande öarna San Pietro och San Paolo (forntidens Choirades). Det af fem stora, runda torn omgifna kastellet vid stadens södra ände härstammar från 10:de årh. och restaurerades af kejsar Karl V. Af byggnader från forntiden finnas endast få rester.
Tarantsjer, en tatarisk, med perser uppblandad stam från Öst-Turkestan, af hvilken största delen för omkr. 100 år sedan af kinesiska regeringen förflyttades till Ili-dalen (Kuldsja-distriktet) för att der bilda en motvigt mot de orolige dunganerna. Med deras tillhjelp kufvades också tvänne dunganska uppror, men vid en tredje resning (1864--65) förenade sig tarantsjerna med dunganerna och fördrefvo kineserna. Vid kort derefter uppkomna fientligheter mellan de förbundne segrade tarantsjerna, och sedan de underkufvat de med kineserna allierade solonerna (tungusiska nybyggare) och sibo (mandsjuiska kolonister) samt en del grannstammar, kirgiser (kasaker) i n. och v., karakirgiser i s. v. och kalmucker i s. ö., blefvo de herrar öfver hela Ili-dalen, der de bildade ett ordentligt, af en sultan och underlydande »beker» styrdt rike. Då de der gåfvo skydd åt förrymda ryska kirgiser, ockuperades deras land af ryssarna (1871), hvilka dock genom fördraget i Livadia (1879) och gränsregleringen 1881 afträdde allra största delen deraf till Kina med den från n. i Ili infallande floden Chorgos till gräns, så att af omkr. 40,000 tarantsjer blott 5,000 stannade under ryskt välde. Till namnet sunnitiska muhammedaner, följa de vida mer uråldrig sed än islams bud (deras qvinnor gå alltid obeslöjade) och egna sig uteslutande åt jordbruk och handel, men kunna icke i detta hänseende täfla med de med dem sammanboende, mera utvecklade och driftige dunganerna. H. A.
Tarapacá, nordligaste provinsen i syd-amerikanska republiken Chile, ligger utmed Stilla hafvet och skiljes af floden Camarones från det peruanska, af Chile till 1893 förvaltade området Tacna samt i s. af Rio Loa från Atacama. Arealen beräknas till 71,000 qvkm. och folkmängden till omkr. 50,000 pers. Större delen af provinsen utgöres af den vattenfattiga, öde Pampa de Tamarugal. Endast få af de många från Anderna nedrinnande strömmarna nå hafvet; de flesta sina ut under sommaren på nämnda pampa, och endast torra, steniga flodrännor beteckna deras nedre lopp. Klimatet är ytterligt hett och torrt. Provinsens väsentligaste rikedom utgöres af dess salpeterfält och guanolager, hvilka voro statsmonopol i Perú och denna republiks förnämsta inkomstkälla, men retade Chiles roflystnad och gåfvo anledning till det för Perú olyckliga kriget med denna republik, hvilket slutade med provinsens förlust (1883). T. har äfven saltlager samt guldoch silfvergrufvor, hvilka förr gåfvo ett rikt utbyte. Jernvägar föra från hamnarna Pisagua, Iquique och Patillos till saltlagren och salpeterfälten i det inre landet. Hufvudstad är Iquique. Den forna hufvudstaden T., på vestra sidan af Anderna och vid östra randen af Pampa de Tamarugal, räknar nu endast ett tusental innevånare. Den hade fordom rika silfververk.
Tarare [-rar], stad i franska depart. Rhône, 35 km. v. n. v. om Lyon, vid foten af det 719 m. höga Mont-Tarare och Paris--Lyon-jernvägen. 11,848 innev. (1886). Staden med omgifning har en högst liflig textilindustri, som sysselsätter omkr. 60,000 arbetare, företrädesvis tillverkningen af musslin, tarlatan, silkesplysch, velours, sammet och sjalar. Derjämte finnas åtskilliga andra industrigrenar.
Tarascon [-skå'ng]. 1. Stad i franska depart. Bouches-du-Rhône, på venstra stranden af Rhône midt emot Beaucaire (med hvilket det är förenadt genom en hängbro och en jernvägsbro) samt vid Lyon--Marseille-jernvägen. 6,647 innev. (1886). Bland märkliga byggnader må nämnas kyrkan S:te Marthe, byggd 1187--1216 på ruinerna af ett romerskt tempel och uppkallad efter stadens skyddshelgon, den ännu i dag med en årlig folkfest firade heliga Marta, (hvilken enligt legenden skall hafva nedlagt ett landet förhärjande odjur, la Tarasque), samt borgen, påbörjad i 14:de årh. och fullbordad af konung René af Anjou i 15:de, fordom ofta residens för grefvarna af Provence, nu fängelse. -- 2. Stad i franska depart. Ariége, vid floden Ariége och jernvägen till Toulouse. Omkr. 2,000 innev. Hyttedrift.
Taraska, namn på en indianstam och dennes språk. Se Hiaihiu och Mejikanska språk.
Tarasp-Schuls, kurort i schweiziska kantonen Grisons, i nedre Engadindalen, består af flere byar och gårdar på ömse sidor om Inn. Tarasp ligger till höger om Inns djupa dalklyfta och har sitt namn efter den vackra ruinen af borgen Tarasp. Schuls ligger 4 km. längre ned på Inns venstra strand och har mest reformert befolkning, hvaremot byarna omkring Tarasp hafva katolsk. Hela trakten är rik på mineralkällor af olika sammansättning, af hvilka flere varit bekanta i århundraden. Denna rikedom på mineralkällor i förening med det stärkande höjdklimatet och de storartade omgifningarna hafva gjort T.-S. till en af de vigtigaste kurorterna i Schweiz.
1. Taraval, Guillaume Thomas (Raphael), målare, född i Paris d. 21 Dec. 1701, var lärjunge af Cl. Audran och kallas redan 1727 »peintre» (målare-artist). Hans rykte som snabb och skicklig dekoratör var säkerligen redan väl grundadt, då han i Maj 1732 slöt kontrakt med hofintendenten Hårleman om anställning vid Stockholms slottsbyggnad mot ganska högt arvode. T. anlände till Stockholm i Juli 1732 och fick straxt börja gifva prof på sin konst, i det han tillsammans med ornamentsmålaren Deslaviers utförde plafonderna i »Röda salongen» och »Gröna salongen» samt fönsternischerna i den förra (1734--35). Han fortfor sedan år för år att pryda andrå delar af slottet och var den ende af de utländske målarna, som bibehöll sig qvar. Dertill bidrogo väl i sin mån de förtjenster han inlade om det svenska konstlifvets höjande genom den trägna och oegennyttiga teckningsundervisning han egnade de unge ämnesvennerna vid
Källa: Project Runeberg ·
