Sida 327
Stonehenge, Eng., berömd stensättning i engelska grefskapet Wilts, 12 km. n. om Salisbury
(ark. kongr. 1874); Svenska myror (Entomol. tidskr. 1882); Den allmänna etnografiska utställn. i Stockholm (1878--79); Exposition éthnographique de Stockholm 1878, 79, photographies par C. F. Lindberg, texte par Hj. Stolpe (Stockhm 1881, belönad med 2:dra priset vid geogr. kongressen i Venezia 1881); De etnografiska museerna i Europa (1882); Påskön i Stilla oceanen (Ymer 1883); om Vanadisutställningarna 1886 och 1887; Sur les collections éthnographiques faites pendant le voyage... de la frégate suéd. la Vanadis. Rapport au Congrès des orientalistes (1889); Om Kristiania universitets etnografiska samling (Ymer 1890); Ueber altmexikanische und südamerikanische wurfbretter (Int. archiv fur ethnographie 1890); Utvecklingsföreteelser i naturfolkens ornamentik, etnogr. undersökn. (Ymer 1890--91) m. m.
Stolpiller, Suppositoria (af Lat. supponire, anbringa undertill), med., kallas koniskt formade (någon gång cylindriska), halffasta medikament, som för olika ändamål införas genom stolgångsöppningen in i ändtarmen. Dylika piller beredas ofta af ett fastare fett, t. ex. kakaofett (oleum Cacao), som smälter i kroppens temperatur (+ 37°) och derigenom medgifver, att t. ex. narkotiska ämnen (morfin, opium, belladonna o. s. v.) eller sammandragande medel (tannin o. s. v.), som varit inmängda i pillret, kunna komma i beröring med tarmslemhinnan och verka smärtstillande på nära liggande organ eller sammandragande på tarmarnas slemhinna, som kan vara af nöden i ändtarmskatarrer, kroniska diarréer m. m. I andra fall, såsom vid förstoppning, användas retande stolpiller, t. ex. af glycerin eller en tillspetsad bit af hvit tvål, hvilka framkalla uttömning af tarmens innehåll. Genom resorption af medikamentösa ämnen inblandade i smältbara stolpiller framkallas äfven en allmän verkan på kroppen. Utom kakaofett användas till stolpiller gelatin, agar-agar o. d. ämnen. Ett stolpiller håller vanligast 3--4 cm. i längd och 1--1,4 cm. i bredd vid basen. Vigten är vanligen 3--5 gr. -- Ibland användas medikament i liknande form, men större, till införande i moderslidan, för att utöfva en lokal verkan derstädes. O. T. S.
Stolpmünde. Se Stolp.
Stolze, Heinrich August Wilhelm, tysk stenograf, född i Berlin d. 20 Maj 1798, var till 1838 tjensteman i ett brandförsäkringsbolag i Berlin och blef efter 1848 föreståndare för den preussiska deputeradekammarens stenografbyrå. Han utbildade ett eget stenografiskt system (se Stenografi) samt utgaf Lehrbuch der deutschen stenographie (1841), Ausführlicher lehrgang (1852; 9:de uppl. 1885) och Anleitung zur deutscher stenographie (46:te uppl. 1884). Död d. 7 Jan. 1867.
Stolzenfels, slott i preussiska regeringsområdet Koblenz (Rhenprovinsen), på en höjd vid Rhen. Den ursprungliga borgen uppfördes 1250 och var under medeltiden ofta säte för ärkebiskoparna af Trier, men förstördes af fransmännen 1689. År 1825 öfvergick S. till sedermera konung Fredrik Vilhelm IV, hvilken der lät efter Schinkels planer uppföra ett nytt, praktfullt slott.
Stolzenhagen, Benedikt. Se Jakob af Jüterbogk.
Stomacefal (af Grek. stoma, mun, och kefale, hufvud), missbildad med tätt sittande ögon och snabelformig näsa samt vanligen utan mun. F. B.
Stomakace (af Grek. stoma, mun, och kakos, elak, dålig), med. Se Munsjukdomar.
Stomakal (Lat. stomachalis, näml. remedium, af Grek. stomachos, mage), magstärkande medel (uttrycket förekommer hos Bellman).
Stomatitis (af Grek. stoma, mun), inflammation i munnen, är antingen katarral eller sårbildande eller aftös. Se Munsjukdomar. F. B.
Stomatomykosis (af Grek. stoma, mun, och mykes, svamp), med. Se Torsk.
Stomatoskop [-skåp; af Grek. stoma, mun, och skopein, se], ett instrument, som för undersökningar och operationer begagnas till att hålla munnen öppen och släppa ljus ditin. F. B.
Stomhemman, detsamma som annexhemman (se d. o.)
Stomkarta. Se Karta.
Stomp, Fr. estompe [estå'ngp], en vid ritning och pastellmålning begagnad spetsig skinnrulle (äfven rulle af papper eller bomull). -- Stompera l. estompera, rita eller måla med stomp.
Stone [stån], Edward James, engelsk astronom, född i London 1831, utnämndes 1870 till astronom vid observatoriet å Goda-Hoppsudden och 1879 vid observatoriet i Oxford. Sina iakttagelser öfver det södra himlahvalfvet har han samlat i en katalog, omfattande 12,441 stjernor (1881).
Stonehenge [stånhändj], Eng., berömd stensättning i engelska grefskapet Wilts, 12 km. n. om Salisbury. Den består af fyra kretsar, två cirkelformiga och innanför dem två hästskoformiga, med en stor sten i midten. Den yttre cirkeln mäter fulla 30 m. i genomskärning och utgjordes ursprungligen af 30 upprättstående stenblock af nära 5 m. höjd samt 30 andra öfver dessa horisontalt lagda stenar, hvilka bildade ett slags kretsformig arkitrav. Numera bibehålla af de förra endast 17 och af de senare 6 sin rätta plats. Den inre cirkeln bestod af smärre stenar, deraf blott några få ännu stå upprätt. Den yttre af de två hästskoformiga kretsarna bildades af fem par stora stenar, af hvilka flere nu äro fallna. På hvarje par hvilade en stor sten; men dessa arkitraver voro skilda från hvarandra och bildade således ej, liksom de på den yttersta kretsen hvilande, en sammanhängande rad. Det mellersta stenparet, midt för ingången, var högst; dess stenar hade, utom öfverliggaren, en höjd af 6,5 m. Den innersta, likaledes hästskoformiga, kretsen bestod af mindre stenar, på hvilka inga andra synas hafva hvilat. Den i midten belägna stora stenen (»altaret») har en längd af 4,6 m. Hela stensättningen är omgifven af en graf. Från dess nordöstra hörn utgår en väg (535 m.), som delar sig i tvänne grenar, af hvilka den ena leder till en rad af grafkullar, den andra till ett »kapplöpningsfält» af 28 km.
Källa: Project Runeberg ·
