Sida 227
Stefanus, kristendomens förste martyr
vigtiga undersökningar rörande ljusets interferens och dubbelbrytning, gasernas diffusion och ledningsförmåga, värmestrålningens beroende af temperaturen samt lagarna för de elektro-dynamiska företeelserna och induktionen.
Stefan, konungar af Ungern, tillhörande den arpadska ätten. -- 1. S. I den helige, Ungerns förste konung, reg. 997--1038, född 975, var son af hertig Geisa och kristnades 995. Han arbetade nitiskt för kristendomens införande bland ungrarna, i det att han, efter att hafva besegrat det mäktiga hedniska partiet, sjelf uppträdde som apostel samt stiftade flere biskopsdömen och kloster. Till belöning härför erhöll han af påfven Sylvester II titeln »apostoliskt majestät» och en konungakrona (den ännu bevarade »S:t Stefans-kronan»), med hvilken han kröntes år 1000 (1002?). Segerrikt bekämpande de sjelfrådige stamhöfdingarna, införde han lagar och länsförfattning (komitatsindelningen) i landet efter tyskt mönster. Han dog 1038, kanoniserades 1087 och är Ungerns skyddspatron. -- 2. S. II, konung 1114--31, var en lättsinnig och grym furste. Hans regering oroades af inre uppror samt krig med grannstaterna. -- 3. S. III, konung 1161--72, kämpade om kronan med sin af bysantinske kejsaren understödde farbror S. IV, hvilken dog 1164. -- 4. S. V, konung 1270--72, förde ett olyckligt krig med konung Ottokar af Böhmen och dog på ett fälttåg mot Serbien.
Stefan l. Staffan (Lat. Stephanus), Helsinglands apostel, hette enligt Adam af Bremen egentligen Stenfi eller Simon samt sändes af den bremenske ärkebiskopen Adalbert (1043--72) som förste biskop till Helsingland. Han predikade till en början kristendomen med framgång, man då han dristade att nedbryta afgudatempel och bildstoder, måste han fly för de uppretade hedningarna. Dessa upphunno honom emellertid och dödade honom på Ödmorden, vid Tynnebro å. Martyrens lik begrofs i Norrala, der ett litet kapell utmärker platsen. S. kallas i folkvisan »Staffan stalledräng», emedan han var en god ryttare och stor vän af hästar. I flere socknar plägade man länge på annandag jul rida Staffans skede, d. v. s. en kappridt under afsjungande af Statfansvisan. Jfr Arbrå.
Stefan af Blois, konung af England, son af Stefan, earl of Blois, och Adela, Vilhelm Eröfrarens dotter, föddes i Blois 1105. I besittning af grefskapen Mortain och Boulogne, var han en af Normandies mäktigaste baroner. Ehuru han svurit att understödja sin kusins, kejsarinnan Matildas, och hennes omyndige sons, sedermera Henrik II:s, tronföljd i England, lät han vid Henrik I:s död (1135) välja sig sjelf till konung och betryggade detta val genom att utfärda nya privilegier, särskildt för presterskapet. Men redan 1136 utbröto uppror i England, och 1137 nödgades S. i Normandie kämpa mot Matildas andra gemål Gottfrid af Anjou. Sedan anfölls han af konung David af Skotland, men slog denne i grund vid Standard (1138). Genom att omgifva sig med främlingar och inkräkta på kyrkans makt framkallade han emellertid ett starkt missnöje, och, då Matilda med sin halfbroder Robert af Gloucester landsteg i södra England (1139), utbröt ett förhärjande inbördes krig, som varade i fjorton år. Sedan S. någon tid suttit fången, och krigslyckan vexlat upprepade gånger, ingicks ett fördrag i Winchester 1153, enligt hvilket S. skulle bibehålla kronan, men erkänna Matildas och Gottfrids son Henrik som sin efterträdare. Död 1154.
Stefan Bathori. Se Bathori.
Stefanometer (af Grek. stefanos, krans, och metrein, mäta), fys., meteor. Se Stefanoskop.
Stefanos från Bysans, grekisk geograf i 6:te årh., skref under titeln Ethnica en geografisk ordbok, som tillika innehöll historiska och mytologiska uppgifter. Af densamma återstå endast tvänne fragment och ett utdrag af grammatikern Hermolaos (i 6:te l. 7:de årh.), hvilka publicerats af Westermann (1839), Meineke (1849) m. fl.
Stefanoskop (af Grek. stefanos, krans, och skopein, se), fys., meteor., kallas en af Delezenne konstruerad apparat för observerande af de kransar (små gårdar), som visa sig omkring solen, äfven då de till följd af solens bländande sken ej kunna ses med blotta ögat. Apparaten består af ett rör, i hvars botten befinna sig flere färgade glas, hvilka genomsläppa blott en enda färg, t. ex. rödt eller blått, och derigenom betydligt försvaga det direkta solljuset. För att af detta instrument göra en stefanometer, behöfver man endast täcka en del af glaset med nickt. Man ser då samtidigt de kransar, som frambringas af det fina nicktpulvret, och de i molnen bildade små gårdarna. Genom, jämförelse mellan diametrarna i dessa bägge slag af ringar finner man förhållandet mellan vattendropparnas storlek i molnet och nicktpartiklarnas dimensioner, ty ringarnas diametrar äro omvändt proportionella mot storleken af de partiklar, hvari de bildas. Men nicktpartiklarnas diameter kan uppmätas med mikroskopet. Genom dylika mätningar har man funnit partiklarna i dimma i allmänhet hafva, större dimensioner om vintern än om sommaren. Deras diameter fann Kämtz i Januari uppgå till 0,0275 och i Juli endast till 0,0169 mm. R. R.
Stefansorden, österrikisk-ungersk orden, stiftad 1764 af kejsarinnan Maria Teresia till minne af Ungerns förste konung, Stefan den helige. Denna orden är näst »Gyllene skinnets orden» monarkiens förnämsta hederstecken. Den är delad i tre klasser och medförde till 1884 ärftlig friherrevärdighet. Ordenstecknet är ett grönt, emaljeradt kors med röd medaljong. Bandet är rödt med gröna kanter.
Stefanus (-os), kristendomens förste martyr, var enligt Apostlagerningarna (kap. 6: 8) en af de af församlingen i Jerusalem utsedde 7 diakonerna. Han omtalas såsom »en man full af tro och den Helige Ande» och synes i synnerhet hafva varit verksam såsom predikare. Men efter en kort tid uppträdde män, hvilka, då de förgäfves sökte disputera »emot den visdom och den anda, hvarmed han talade», anklagade honom inför rådet för hädelser emot Moses och
Källa: Project Runeberg ·
