Sida 330
Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike
Stora Sunda-öarna. Se Sunda-öarna.
Stora Sundby, herresäte i Öja socken, Vesterrekarne härad, Södermanlands län, vackert beläget vid Hjelmaren, omfattar inom Öja och Vestermo socknar 20 3/4 mtl och är med ångsåg och tegelbruk värderadt till 596,000 kr. S. omnämnes redan tidigt. 1364 belägrades gården af Albrekt under dennes strid med Magnus Eriksson. I 15:de årh. innehades den af häradshöfdingen i Vesterrekarne härad, Lars Ulfsson Blå, öfvergick derefter till slägterna Natt och Dag och Sparre samt tillhörde 1519 den bekante marsken Lars Siggesson. Dennes son, rikskansleren Erik Sparre, ärfde Sundby, men det blef honom och hans slägt fråndömdt år 1600. Hans enka återfick det dock några år senare. Indraget till kronan genom reduktionen, utlöstes S. 1712 af generallöjtnanten frih. Erik Sparre, hvilken sedermera skref sig grefve till S. Genom gifte med Lovisa Sparre, en af »de tre gracerna», blef grefve J. A. Meijerfelt 1763 godsets egare. År 1816 såldes det af dennes enka till brukspatron Gödecke, sedan det i mer än 300 år tillhört slägten Sparre. Få år derefter inköptes det af exc. grefve C. de Geer, tillföll sedan genom gifte grefliga ätten Platen och eges f. n. (1891) af grefvinnan Stephanie von Platen, född Hamilton. På grundvalarna af den hufvudgård, som uppfördes af Lars Siggesson Sparre, lät exc. C. de Geer bygga ett storartadt slott i gammalnormandisk stil (färdigt 1848), efter mönstret af Abbotsford i Skotland. Ritningarna uppgjordes af den engelske arkitekten Robinson. Inredningen är praktfull.
Stora teatern i Stockholm. Se Stockholms teatrar.
Stora tullen. Se Bevillningar.
Stora Tuna. 1. Socken i Kopparbergs län. Se Tuna. -- 2. Kontrakt i Vesterås stift, omfattar de fyra pastoraten Stora Tuna med Amsbergs kapell, Silfberg, Säters stad med landsförsamlingen, Gustaf. Areal 99,405 har. 19,425 innev. (1889).
Stora Tuna och Gustafs tingslag, i Kopparbergs län, ingår i Falu domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Stora Tuna, Amsbergs kapell, Silfberg, Gustaf och del af Grangärde. Areal 91,947 har. 17,646 innev. (1889).
Stora Uppåkra med Flackarp, socken i Malmöhus län, Bara härad. Areal 2,198 har. 1,393 innev. (1889). S. utgör ett prebendepastorat till Lunds universitet af 2:dra kl., Lunds stift, Bara kontrakt.
Storavan, insjö i Lappland, belägen inom sydöstra delen af Arjeplogs socken och till en mindre del, den långsträckta Avaviken, inom Arvidsjaurs socken. S. är den nedersta af de tre stora sjöar, Hornavan, Udjaur och S., hvilka jämte några smärre bilda det ansenliga, 140 km. långa och icke obetydligt trafikerade sjösystemet i Skellefteelfvens dalföre. Sjöns största längd, i n. v. och s. ö., är 35 km., med en bredd af 5--15 km. Stränderna äro skogklädda med gårdar spridda här och hvar. En mängd öar finnas, af hvilka några äro bebodda. A. G.
Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2.
Storax l. Styrax, en till rökelse och parfymer använd balsamart, som erhålles i Orienten, af Liquidambar orientalis. Den utgöres af en degformig, gråaktig massa med behaglig lukt samt innehåller flere hartser, kolvätet styrol, kanelsyra, benzoesyra, kanelsyrans eter med kanelalkohol eller styracin m. m. P. T. C.
Stora Åby, socken i Östergötlands län. Se Åby.
Storbritannien (Eng. Great Britain), konungarike, omfattar den östra af de båda stora britiska öarna, åtskilliga små kustöar samt ögrupperna Hebriderna, Orken- och Shetlandsöarna, hvarjämte till S. äfven pläga räknas ön Man samt de Normandiska öarna. S. är förenadt med Irland i realunion under benämningen Förenade konungariket S. och Irland (Eng. United kingdom of Great Britain and Ireland) och utgör en af Europas stormakter samt verldens förnämsta sjömakt.
Läge, storlek och gränser. S. har sannolikt i forntiden varit landfast med Irland och Frankrike, men skiljes nu från dem genom breda hafsarmar, genom Engelska kanalen med sundet vid Dover från Frankrike, genom S:t Georgskanalen, Irländska sjön och Nordkanalen från Irland. I öfrigt omgifves S. af Atlantiska hafvet i v. och Nordsjön i ö. Dess sydligaste punkt, Lizardhead i Cornwall, är belägen på 49° 58' n. br., dess nordligaste, Shetlandsöarnas nordspets, på 60° 51' n. br. S:s form är i högsta måtto oregelbunden: öfverallt vikar och inskärningar, hvilkas antal ökas, ju längre mot norr man kommer. Längst i s. har S. sin största bredd, 520 km.; sedan tillspetsas ön alltmer, så att afståndet mellan de båda fjordarna Firth of Clyde och Firth of Forth uppgår till endast 60 km. Mellan S:s sydligaste spets och Shetlandsöarnas nordligaste ändpunkt ligger en våglängd af 1,200 km. Intet ställe i S. är beläget på längre afstånd än 120 km. från hafvet. S:s sammanlagda areal utgör 230,376 qvkm., hvaraf 131,628 komma på det egentliga England, 19,069 på Wales, 78,895 på Skotland, 588 på ön Man och 196 qvkm. på Normandiska öarna. Kustlinien mäter öfver 4,700 km.
Kusten. Såsom redan nämnts, är S:s kust rik på bukter och inskärningar; särskildt utmärker sig härutinnan den skotska kusten vid Atlantiska hafvet. Englands södra kust är i allmänhet flack och jämn, endast den vestra delen är brant. Der ligga flere utmärkta hamnar, såsom Falmouth, Plymouth, på hvars redd hela flottor kunna förankra, Weymouth, en vigtig tillflyktshamn under stormar i Kanalen, Spitheads berömda redd och Portsmouthviken, som rymmer hela engelska flottan. Östkusten är ända till Kap Flamborough flack och saknar andra goda hamnar än dem, som bildas af Thames och Humbers mynningar. Hafvet gör der tvänne väldiga inskärningar, Thamesviken och den fyrkantiga bukten The Wash, som omgifves af ett marskland, kalladt The Fen eller Britiska Holland. Norr om det på klipphålor rika Kap Flamborough är kusten klippig och rik på goda hamnar, såsom Hartlepool, Sunderland och Newcastle. Straxt ofvan gränsen mellan England och Skotland börjar kusten draga sig mera åt v., tills den bildar den stora viken Firth of Forth. Norr om denna vik ligger Firth of Tay, utanför hvilken reser sig den ensliga klippan
Källa: Project Runeberg ·
