Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström

medelst signaler för synen (optisk telegraf) eller medelst starka ljud (akustisk telegraf) eller medelst elektriska strömmar, hvilka frambringas af en maskin eller ett batteri och ledas genom metalltrådar (elektrisk telegraf). Den sistnämnda eger företrädena att kunna tjenstgöra vid alla dygnets tider, oberörd af nästan alla väderleksförhållanden, samt med ofantlig hastighet leda meddelandena på obegränsadt långa afstånd. Se vidare Elektriska telegrafen, Krigstelegraf, Optisk telegraf, Signal och Telegrafväsendet. -- Akustisk telegrafering försiggår medelst hvisselpipor, trumpet, kanonskott, mistsignalapparater o. dyl. samt har naturligen helt begränsade uppgifter. Pnevmatiska telegrafer, »lufttelegrafer» (der signalerna åstadkommas genom sammantryckt luft i ledningsrör) hafva kommit till användning inomhus. -- Telegrafera, meddela underrättelser genom telegraf. -- Telegrafi, befordrandet af underrättelser genom telegraf; vetenskapen om sättet att inrätta och använda telegrafer. En svensk »Lärobok i telegrafi» är utgifven af C. A. Nyström (2:dra uppl. 1878). -- Telegrafist. Se Telegrafstaten.

Telegrafistkramp, en egendomlig sjukdomsform, som hör till de s. k. yrkesnevroserna och är likartad med skrifvarekrampen l. skrifvaresjukan (se d. o.). Den framkallas i de flesta fall af öfveransträngning vid telegrafapparaten (särskildt afsändningsinstrumentet). Symtomen, som inställa sig hvarje gång den angripne söker fullgöra någon förrättning vid apparaterna, utgöras antingen af en mer eller mindre utbredd, ihållande eller ryckvis påkommande kramp i hand eller arm eller ock af en oöfvervinnelig förlamningskänsla inom samma områden. Stundom har man iakttagit fall, vid hvilka darrning varit det mest framstående symtomet. Egendomligt är, att den sjuke oftast har fullt herravälde öfver den angripna lemmen vid all annan sysselsättning än den till yrket direkt hörande. Jfr Nervsjukdomar. J. E. J-n.

Telegrafstaten, sammanfattningen af de i telegrafverkets tjenst anställda, under Telegrafstyrelsen lydande personer. Den ordinarie stationspersonalen utgjordes 1890 af 4 direktörer, föreståndare vid de 4 stationerna af första klassen, 70 kommissarier, dels föreståndare för stationer af andra, på några ställen af tredje klassen, dels biträdande å första klassens stationer, 108 assistenter, biträdande vid första och andra klassens stationer, 179 telegrafister (af hvilka 176 qvinnor), dels föreståndare för några af andra klassens och för allra största delen af tredje klassens stationer, dels biträdande vid stationerna, och 1 kontrollör, anställd i Köpenhamn vid kontrollstationen för emellan Sverige och Danmark utvexlad korrespondens. Derjämte fanns en extra stationspersonal af 366 personer samt ett antal af 261 vaktmästare och telegrambärare. Ordinarie löner samt utgifter för extra tjenstgöring och vikariat vid stationerna stego till 746,989,96 kr.

Telegrafstyrelsen, ett under Finansdepartementet sorterande ämbetsverk, som, enligt instruktion af d. 1 Nov. 1878, har till huvudsakligt åliggande att utöfva öfverstyrelsen öfver telegrafverket i riket, att för utrikes telegrafförbindelse träffa aftal med utländska telegrafstyrelser, att upprätta och utgifva telegramtaxor, att mottaga och redovisa telegrafverkets inkomster och bestrida dess utgifter samt att till K. M:t hvarje år afgifva berättelse för föregående årets förvaltning. Telegrafstyrelsen omfattar en teknisk byrå (öfvervakande den egentliga telegraftjensten och öfvande inseende öfver linier, stationer och personal samt verkets undervisningsväsende m. m.), en administrativ byrå (handläggande ärenden ang. författningar, internationella öfverenskommelser och taxor, uppbörd, förvaltning, kontroll, telegrafstatistiken, verkets pensionsväsende m. m.) och ett kansli. Verkets ämbets- och tjenstemän äro: en generaldirektör och chef för telegrafverket, som ensam eger beslutande rätt, 2 byråchefer, 1 sekreterare, 1 öfveringeniör, 1 förrådsförvaltare, 1 kassör och bokhållare, 1 bokhållare, 1 statistiker, 3 revisorer, 1 notarie och ombudsman, 1 registrator och aktuarie samt 6 tillf. ingeniörer, 14 amanuenser och andra extra biträden. Personalens aflöningssumma uppgick 1890 till 90,130 kr. -- Enligt reglem. af d. 2 Aug. 1856 och d. 4 Juni 1859 anförtroddes Elektriska telegrafverkets styrelse åt en chef, sedan 1862 benämnd generaldirektör, som biträddes af 3 intendenter, hvarjämte vid förekommande fall råd inhemtades af en på stat anställd, vetenskapligt bildad fysiker. Genom k. brefvet d. 21 Maj 1856 ställdes äfven optiska telegrafkåren under styrelsen. Dennas sammansättning undergick någon förändring genom reglementet af d. 6 Nov. 1868.

Telegrafverkets enke- och pupillkassa. Se Telegrafverkets pensionsinrättning.

Telegrafverkets pensionsinrättning samt Telegrafverkets enke- och pupillkassa hafva till uppgift att bereda pension åt telegrafstyrelsens och telegrafverkets ämbets- och tjenstemän och betjente samt deras efterlemnade enkor och barn. -- Delegarna i pensionsinrättningen äro indelade i två klasser: klassen A, hvartill räknas telegrafstyrelsens ämbets- och tjenstemän samt betjente hos styrelsen och vid stationerna, och hvars medlemmar betala i årsafgift 3 proc. af den blifvande pensionen, samt klassen B, som omfattar stationspersonalen utom betjente, och hvars medlemmar betala en på åldern vid inträdet i telegrafverkets ordinarie tjenst beroende årsafgift, varierande mellan 5,2 proc. och 6 proc. af blifvande pension. I vissa fall erlägges retroaktiv afgift. Hel pension utgår med 60 proc. af aflöningen, då denna ej öfverstigit 4,000 kr., med 2,400 kr., då aflöningen är 4 à 5 tusen kr., och med 40 proc. af högre aflöning. Rätt till hel pension tillkommer delegare i klassen A efter uppnådda 65 lefnadsoch 35 tjensteår och i klassen B efter uppnådda 95 sammanlagda lefnads- och tjensteår. Delegare, som afgår högst 10 år före uppnådd pensionsålder, är berättigad till en afkortad pension, som utgår med det matematiska värdet af pensionen vid afskedsåldern, jämförd med hel pension vid full pensionsålder.